Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag stod just och såg på hur kusken beredde sig att
sätta för.»
»Men jag vill veta hvarför ni far. Såg ni mig bland
åskådarne?»
»Jag såg ingen människa. Jag tänkte på helt annat.»
»Skall jag behöfva fråga er för tredje gången
hvarför ni inte vill stanna», sade grefvinnan mildt.
»Jag skall hädanefter draga mig tillbaka från all
ting», sade Eva sakta. »Mitt arbete och min
ensamhet skall bli min värld. Jag skall inte mer stjäla
vänlighet af någon människa. Jag har tröttnat på den
kampen.»
Det låg én så stor dysterhet i tonen, hvarmed
hon sade dessa ord, att grefvinnan ofrivilligt utbrast:
»Ni har aldrig stulit någon vänlighet af mig, Eva.
Jag har kännt er historia från första ögonblicket»
Eva kastade en häpen och förskräckt blick på
henne.
»Se inte så ängslig ut, mitt söta barn», sade
grefvinnan småleende. »Ni skall inte göra bergen högre,
än de behöfva vara. Men jag är nog en dålig
trösta-rinna. Vill ni stanna härinne några ögonblick, så skall
jag försöka, om det inte kan finnas glädje för er också.»
Hon tog Eva i famn och kysste henne, derefter gick
hon tillbaka in i matsalen. , Eva gick fram till det
öppna fönstret. Aftonrodnaden sken in röd och klar.
Nere från sjön hördes svagt tonerna af musiken. Hon
såg hur båtarne långsamt gledo fram på det lugna
vattnet. Flaggorna hängde slaka och slappa. Träden
utanför fönstret stodo alldeles stilla och orörliga.
Alltsammans var nästan domnande fridfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
