Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behändig att sköta sjuka, både folk och kritter.» Oeli
så sjöng han och drillade. »Kanske hon kunde bo-o-o-ta
ank-u-n-gen.»
»Ja, tag hem den då», sade Lena. »Fast det
är bra tråkigt att inte få träffa den på så länge.»
Så arbetade de igen till säcken blev proppfull,
varpå de skildes åt, sedan de packat den överblivna
maten och ankungen i korgen. Nästa dag skulle Olle
köra i tröskverket hos mjölnarns första rågtrösken,
»och då har Kalle lovat att tröska vårt efteråt. Och
han har lovat att mala det också, när det kär till,
men det brådskar då inte så värst, för jag har köpt
mjöl till ett bra stort bak», sade Olle med mycken
självkänsla.
»Mamma, alla gamla urväxta kläder, som jag
har, de äro väl mina i alla fall», sade Lena några
dagar därefter, då hon satt vid middagsbordet.
Bröderna och informatorn, som varit borta på en tur till
Gottland för att botanisera, voro nu hemkomna.
»Ja visst, varför frågar du det?»
»Jo, jag undrar bara, om min ljusröda klädning
också är riktigt urväxt.»
»Ja, kära du, det är den visst. Men jag undrar
däremot, vad du har för dig nu för tiden, Lena. Du
är ju aldrig hemma om förmiddagarne. Och i går
såg jag, att du sprungit ut utan både parasoll och
handskar. Det syns också på dig. Man kan rysa, när
man ser på dina händer.»
»Jag kan säga mamma, vad Lena gör», sade Hans,
den äldsta av gossarne. »Hon går omkring på
lands-vägarne och sällskapar med ett par barfotade,
trasiga –»
»De äro inte trasiga», sade Lena häftigt. »Du
känner dem inte.»
»Nej, det gör jag lyckligtvis inte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
