Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
alla uttrycka goda egenskaper hos bruden. Enl. Rietz
betyder lävis 1) »pratsam», »munvig», 2) »medgörlig»,
»fryntlig». Denna senare betydelse »fryntlig», »vänlig»,
föreligger på båda ställena, ordet förekommer i dikten. —
Jmf. ur Rudeens Giftkärs och Astgrams samtaal, 1689,
strof 5: Then andra (var) pigg och qvick och av ett leevist
lynne, Var kallad Giftkär —–-. — Hos Firmenich
översättes ordet med »bescheiden».
VII. Dygdesama: vanligt berömmande epitet till (förnämligare)
kvinnor av borgar- eller bondestånd. Det användes
numera sällan och då oftast ironiskt.
VII. Formen fougte, som är den man skulle vänta sig,
förekommer blott på detta ställe i rubriken. Inuti dikten träffas
ordet ’fogde’ tre gånger men har där formen Foute (rad
3, 28 och 31). Här är alltså g:et borta. Denna sista form
har jag ej lyckats hitta i någon svensk ordbok, ej ens i
någon av dialektordböckerna. Den numera obrukliga
tjänstetiteln fogat förekommer däremot, t. ex. i Westes (fàgate)
och Wenströms och Jeurlings (fogat) ordböcker. — Gå
vi till no., påträffa vi emellertid den sökta formen, t. ex.
i den kända norska folkvisan »Astri, mi Astri, som eine
helt taa meg», där ett par verser lyda:
"Den Ti daa var eg den gjæveste Gut,
inkje eg bytte me Prest eller Fut."
Även de no. ordböckerna ha ordet. Aasen upptar
formen fut, fuut, och upplyser, att ordet heter faut bi. a.
i Gudbrandsdalen. Även Torp och Schjøtt ha dessa
former.
På fsv. hette ’fogde’ foghate, foghote, foghute, foghete
jämte foghadhe o. s. v. med -dh- för -t-, — Fout (fut)
har tydligen uppkommit av foghate o. s. v. genom
övergång gh>v, liksom i (hö)tjuva (<tinga) och (ko)juver
(<iugher). Detta trycksvaga, intervokaliska -v- har sedan
försvunnit. Vi få fut(e) liksom vi ha fått rådstu, förstu
o. s. v. Detta v-bortfail är i möredialekterna mycket
vanligt. Så motsvaras riksspråkets’luva’,’gruva’,’rova’o. s. v.
där av lua, grua, roa. — I formen Foute i bröllopskvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
