Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Matta är ett typiskt exempel på en förr ganska vanlig,
nu mindre och mindre förekommande typ av ’tillnamn.
1 st. f. ’Mattesson’ säger man Matta men utelämnat -son.
Ändelsevokalen i Matta (-a) måste peka pä att man ännu
har någon känsla av den såsom genitiv, om också den
gamla böjningen för övrigt är till största delen förlorad
i målet1. Likadant säger man Annes Bonna för ’Anders
Bondesson’, Matte Tora för ’Matte Toresson’, Petter Åka
för ’Petter Åkesson’ o. s. v.
XVI. Bokatryck. Ändelsen -er i adj. finer och granner tyder
på att (boka-)tryck är genus mask. Ett annat exempel på
mask. genus för neutr. i riksspråket ha vi på rad 19:
(spansker) snus.
1. W-Mss koka päron! Ordet vass förekommer allmänt i
dialekterna, men (enl. Rietz) blott i förbindelserna ja vass (»ja
alldeles», »ja säkert», »ja så är det nog») och nej vass
(»alldeles inte», »nog inte»). Detta vass har kommit ur
Gud bevare oss, som under stark förkortning blivit (ja)
bevars eller vars, vass. (Jmf. interjektionen vass Gu, d. v. s.
bevare oss Gud.) I vass tre (m. fi., se kommentaren till
rad 101, Gusstri) har vass däremot kommit ur vårs (Herras).
På vass ha sedan en mängd nybildningar ägt rum,
t. ex. vass famicken, vass katten, vass mänken, vass pocker,
vass nopper, vass blätten. — Frasen VK/iss koka päron!
(= »kokpäron», d. v. s. «(kok-)potatis»; jag anser
nämligen att koka päron böra läsas i ett ord; se längre ner)
hwa äj hjär nu pau färde? kan kanske ej jämföras med
de andra fraser jag sett och i vilka vass förekommer, t. ex.
Vass pocker! då, kan tro, då har hon illa gjordt- och livas
nopper, iag har icke nylig kändt bätter (brännvin)3. I dessa
senare är det nämligen fråga om bedyrande uttryck,
svordomar.
Dock kunde det vara tänkbart, att kokapäron vore ett
av de många svordomssurrogaten. Man såg ju ännu vid
1 Se Svenska landsmål, IX, 1 sid. 10.
2 Keder, 1690.
3 Beronius i > Rebecca», 1674.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
