Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
1700-talets mitt »snett» på potatisen. Användningen av
kokapäron som kvasisvordom vore inte mera svårförståelig
än att vi säga t. ex. va fåglarna.
Man kunde kanske också tänka sig, att wcss vore det
tyska was. Författaren skulle i sä fall med WMss koka
päron! vilja ha sagt, vad vi skulle uttrycka med (vad)
potatis!, d. v. s. så mycket potatis! Denna tydning av frasen
passar bra ihop med innehållet i 2:a raden, där också
uttryck för myckenhet finnes: Jak ser hj är karroiter te
möna dalers wärde.
1 .koka päron. (Jord-)päron är ett i äldre svenska vanligt
ord för ’potatis’), t. ex. Weste: jordpäron = »pomme de
terre», »potate»). Ordet lever ännu ett friskt liv i
dialekterna (pära eller päron). Vanligen säger man jordpäron i
motsats till de päron, som växa på träd och därför ibland
kallas träpära.
koka och päron böra som nämnt läsas i ett ord.
Det blir genom denna sammanställning klargjort, att det
ej är fråga om trädpäron. Det förekommer ofta i vår dikt,
att i composita, sammansatta av två enkla ord,
sammansättningsdelarna stå åtskilda. Så ha vi bl. a. Brudlops
dag (rad XI), krune fouten (3), kwittanse bok (29),
köpma(n)s bo (132).
Om det ej genom koka gjorts tydligt, vad för slags
päron här åsyftades, hade man kunnat sätta i tvivel,
huruvida här verkligen menades ’potatis’. Linné skriver ännu
1756:. »man skulle ej få en af tjänstfolket att smaka den
(potatisen), om man ock ville gifva dem penningar därför».
Visserligen började på 1760-talet (bröllopsdikten skrevs
1763) potatisodlingen få större spridning, framför allt genom
de från pommerska kriget återvändande soldaterna, men
1763 hade den väl knappast hunnit bli allmän i Kalmar län.
För Truls Matta var det säkerligen en intressant
överraskning att få se potatisen.
2. karroiter. Enl. Hellquists och Tamms etymologiska
ordböcker upptas karott, »fat», först av Lindfors’
»Fullständigt svenskt och latinskt lexicon», 1815. Det första
belägget på dess användning är enl. Hellquist att finna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
