Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Vanligen var det 2-marksmyntet som kallades karolin. —
Plåten var ett stort, fyrkantigt kopparmynt, som slogs
i Sverige 1644—1776. (Benämningen plåt har dock långt
in på 1800-talet använts som räknemynt och betecknat 16
skilling, l/s riksdaler.) — Slanten användes vid den tiden
liksom nu som beteckning på mindre mynt. Men särskilt
var det öre silvermynt, som under 1600- och 1700-talen
betecknades med slant.
39. ess, konj., = »om», »ifall», därest»; är ganska vanlig ide
sydligare delarna av landet, ej minst i Kalmar län.
39. Banken. Den här åsyftade bankinrättningen var den år
1656 av Johan Palmstruch grundade växel- och lånebank,
vilken 1668 blev Riksens ständers bank. Denna var i mer
än hundra år landets enda bankanstalt.
40.paraktigt. Detta ord är bildat på subst, par, neutr.. »svek»,
»list», och betyder »svekfull», »illparig», »illistig». Ihre
upptar det 1756 med samma betydelse. Därjämte
förekommer i Kalmar län parig, paraktig. — Subst, par, »svek»,
möta vi en och annan gång i ä. nsv., t. ex. i Then svenska
Psalmeboken 1592: The tenckia vp sijri skalcka paar.
4i—42. smau lorta lappa, som tryckas i stån. Här åsyftas de
små sedlar, på högst 12 daler kopparmynt, som år 1745
började utgivas. Förut hade man endast haft s. k.
transportsedlar, av ungefär ett vanligt skrivpappers storlek. — I
Kalmar hade åtminstone köpmännen Peter Foræus, F.
Wei]dling och V. Thulin rättighet att utgiva småsedlar.
I Kalmar museum finnas flera sådana à 2—16 öre1. 1766
utfärdades förbud mot deras gångbarhet.
44. lur-bedrager i. Riksspråkets lurendrejeri har kommit från
Ity. lurrendrejer, »bedragare», da. lurendrejer, med
anslutning till sv. verbet lura. — För att markera de
sammansättningsdelar, varav ordet enl. författarens mening består,
har han satt bindestreck efter lur. Möjl. har också det
lur, »skälm», föresvävat honom, som vi träffa hos Lind-
1 Kalmar Museum. Vägledning för besökande utarbetad av Fabian
Bæhrendtz. 4:e uppl. Kalmar 1914, sid. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
