Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
betydelse det troligen ännu har kvar hos t. ex. Hund i
Konung Erik XIV:s krönika, vers 422: För din falskhet
skal tu fåå skam, eller hos samme författare i vers 282:
Om fijenden ville biudhe sigh fram, Visserligli hade the
fått skam) har skam kommit att betyda »den onde», »hin»,
t. ex. i ett bröllopskväde från 1692: Skam få måg, om
hon ä bruden smulun lijk, hos Brasck i »Een
Tragico-Comoedia om Apostlarnas Gärningar» 1648: hvar skam
är han vägen tagen? eller i Moræus’ »Vitulus» 1685: Skam
ta mig, seer hon eg uth Rätt som en väl giödder stuth.
54.fleen (neutr.) är en magsjukdom, som Sahlstedt och Lind
översätta med »Cholik», Weste med »Cardialigie».
Noggrannare upplysningar få vi av Dalin: »Ett slags sjukdom,
som ofta förekommer hos personer af allmogen och
består i en tidtals påkommande värk i maggropen, jämte
sura, vattenaktiga uppstigningar i munnen samt kräkningar».
Spegel skriver 1712: »Fleen är en siuka, som består uti
reef och upkastning». Palmberg upplyser 1684 i sin Serta
florea Svecana, att det är en sjukdom, »som sätter sigh
uthi magan, then bondefolck kalla flenen».
55. iderå (sura sill). Formen derå (som är samma gen. som
i riksspråkets endera, ingendera o. s. v.) och hänna (se
vers. 125, 126 och 127) brukas mest, då subst., som därav
bestämmes, följer efter, deras och hännas (-es), då
detsamma är underförstått.
55 rutna tobak. Författaren vill väl här med rutna endast
säga, att tobaken var dålig. Alan har här möjl. råkat ut
för en av de sämre sorter, för vilka Synnerberg varnar i
sitt Waru-Lexicon, Sednare delen. sid. 129, spalt 2: »Obs.
Vid handeln med blad- och rulltobak fordras mycken
försiktighet, emedan de på mångfaldigt sätt förfalskas, ty
i rullarna finnas ofta inspundna förrutnade blad, rutna
tågstumpar, små sten o. s. v., samt i faten gamla och
friska blad tillsammans.»
55. malätna salt. Vad författaren menar med malätna, är ej
så lätt att förstå. Troligen är det bestämd form av adj.
màläten. Men nog ser det egendomligt ut att använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>