Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Under senare hälften av 1700-talet synes fänta ha haft
ungefär den betydelse, det ännu har, alltså »tös», »jänta»,
»flickstumpa». Dähnert översätter 1784 fänta med »das
Mädchen», »fille», »fillette», Weste 1807 med »fillette»,
»jeune poulette», »jouvencelle» och hänvisar till
’flick-stump’. — Numera brukas ordet knappast annat än i
barnrim, folklivsberättelser o. d. ("Vad heter du, lilla fänta?")
— Just den betydelse, man vill tillägga fänta i
bröllopskvädet, återfinnas bland andra hos Dalin (sid. 430): »Ung
manbar qvinna, som icke är eller varit gift». —
Den maskulina motsvarighetens, fant, betydelse har
alltid — liksom fäntas var det i fornspråket — varit
nedsättande. — Inlånat från italienskans fante, »pojke»,
»dräng», över lågtyskan, betydde det redan från början av
sin existens i Sverige »tjänare». Ihre sätter 1769 fant
lika med »servus», »cacula», »famulus». i de dialekter,
där ordet förekommer, betyder det »skojare», »bedragare»,
»tattare», »tiggare».
114. kjesat. Jmf. mlty. kësen, fsv. och ä.nsv. kesa. Denna form
kesa förekom ända in på 1700-talet, t. ex. hos Rydelius
1737: Om the kende visheten —––, så skulle the visst
ingen annan än henne kesa till drottning (»Nödiga
Förnufts-övningar», 2:a uppl., företalet, § 12).
122. mangill. Detta uttryck för ’manbar’ har jag funnit även
i en annan, samtida bröllopsdikt. — Det återfinnes hos
Lucidor i »Helicons blomster», 1668: En mangill piga —
— och hos Kolmodin i »Biblisk qwinno-spegel», 1732:
mangill mö.
113.intet, -t har ännu ej bortfallit. Det är först Dalin 1850,
som upptar inte som negation för de äldre ordböckernas
(t. o. m. Westes) intet.
123. kälekutt, av hela och kutte, »griskulting», »gosse». Jmf.
finländska kotti, »gosse», »pojke», no. gutt, sv. dialekter
kytta, »flicka».
123. granngfärds wåp. granngjärd är sannolikt en
missuppfattning (eller förvrängning) av det granngärning, som Lind
översätter med »ein ausgepuztes Weibsbild» och Weste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
