- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XIV. (1926) /
118

(1898-1962) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

med »Femme extremement parée», »petite maitresse».—
Ordets betydelse framgår tydligt av följande ’ställe hos
Kolmodin| (»Biblisk qwinnospegel», 1: 341):
Granngär-ning, tu som vit ei annan gerning ansa, Än endast putza
tig, at spela kort och dantza, Och tig för manfolk te med
rakom hals och rygg, eller hos Svedberg 1709 (i
»Cate-chismi gudliga öfning»): våra grangerningar anvenda all
sin hog och sin id uppå granlåt, huru the sig smyckia
skola.

125. tideliga förekommer ofta i ä. nsv. hos Svart: tideliga om
morgonen. Har i en del dialekter biformen tiliga.

126. dödde. Detta svaga preteritum finnes ännu (jämte det
starka) i möredialekterna. Jmf. da. dø, døde, dødt.

131.ro, fem., står här i den äldre betydelsen av »nöje», som
vi ännu ha kvar i talesättet, för ro skull, ro hade vid tiden
för bröllopskvädets författande två betydelser och Weste
översätter det därför med dels »plaisir», »amusement»,
dels »repos», »tranquillité». Även Rietz upptar båda
betydelserna. Av sammansättningar med ro, »nöje», har
Rietz från Kalmar län dansro, »dansnöje», och robygge,
»leksak».

133 smau hvita Schwaner. Den näpna anspelning på namnet,
som här förekommer, har jag påträffat paraleller till i ett
par bröllopskväden. Så heter det i en bröllopsdikt på
delvis öländsk dialekt (avtryckt hos Firmenich, sid. 842
—844), skriven »DÅ HÄRADSHÖFDINGEN HERR
JOHAN GRAHN och FRU MARIA CATHARINA SIÖBERG
Firade Deras Bröllops Fäst den 2 November 1764»:

Wj än mera önska,
Att de städs må grönska;

Å Wj snart få röna,
Wackra GRANAR siöna."

136. quäda har för oss en ganska arkaistisk prägel. Ännu så
långt fram i tiden som under senare hälften av 1700-talet
var emellertid kväda fullt brukligt i betydelsen »sjunga»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/14/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free