Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
existerade fyra varv i staden: Slottsholmsvarvet, Stora varvet, det Tengerska
Altonavarvet och det Hultmanska varvet. Slottsholmsvarvet nedlades 1846
och det Hultmanska övertogs samma år av S. J. Berg och gick därefter
under benämningen Bergska eller Södra varvet. Efter diverse samman-
slagningar koncentrerades industrien i två företag, Stora varvet och Södra
varvet, av vilka det sistnämnda 1876 inköptes av staden och nedlades.
På stora varvet drevs under 60- och 70-talen en ganska livlig verksamhet
under ledning av framstående skeppsbyggmästare, främst C. R. Fridell och
C. E. Nordström. Det sista större fartyg som byggdes här var skonerten
Imes, 1880.
Staden har haft en lång rad av redare. På 16- och 1700-talen hade de
stora handelshusen sina egna skepp. Vid mitten av 1800-talen voro de
förnämsta rederierna Chr. Tengers, C. D. Engströms, F. D. Westermarks,
G. Moberg och P. D. Janssons. En mycket stor procent av stadens be-
folkning har haft anknytning till sjön, såsom redare, fartygsbefäl och sjömän,
eller genom arbete vid varven. Mer än de flesta andra städer har Västervik
levat av sjön och detta har präglat stadens fysionomi i hög grad. (Utförlig
redogörelse för stadens sjöfart och skeppsbygge ingår i » Västerviks Historia»
av 1933, dit den intresserade hänvisas!)
4. STADSTOPOGRAFISKA GALLERIET. Här utställas rit-
ningar, fotografier och annat bildmaterial, ägnat att belysa
Västerviks stadsplan och byggnadskultur genom tiderna. Än i
dag har staden bevarat mycket av sin gamla struktur och dessa
förhållanden kunna ännu med fördel studeras bland stadens
gator och gamla gårdar, vilka ha att bjuda mycket av intresse
och skönhet. Men de ålderdomliga gårdarna moderniseras eller
"försvinna så småningom: i känslan av att stadens byggnads-
kultur måste räddas åt eftervärlden, åtminstone i bild, har staden
frikostigt lämnat medel för en grundlig »inventering> av den-
samma. Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening kunde sålunda
åren 1931—32 i samarbete med Nordiska Museet utföra en
grundlig undersökning, ur vars rika material de här utställda
bilderna äro valda såsom belysande prov på stadens olika
byggnadstyper. Dessa bilder kompletteras på ett utmärkt sätt
genom en samling fotografier av det äldre Västervik, överlämnad
av bokhandlare Erik Hultgren: flertalet av dennes bilder från
1800-talets sista decennier visade partier som sedan dess
väsentligt förändrats eller rent av försvunnit.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
