Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
under arbetet, samtidigt ett effektivt redskap vid lärgossarnas »uppfostran».
En stor uppsättning läster hörde till. >»Veckblocket> var ett hjälpmedel
vid den under förra århundradet populära »veckningen> vid vristen å stöv-
larna. Till arbetsmaterialet hör också »pliggen>, som dock är en relativ
nykomling i yrket — först vid mitten av 1800-talet lärde vi oss från
utlandet att pligga skor.
Besläktade yrken voro sadelmakeriet, eller remsnideriet, som det kallades
i gammal tid samt handskmakeriet. Dessa yrken ha i Västervik haft många
representanter, vid mitten av förra århundradet funnos sålunda 3 sadelmakare
och 6 handskmakare.
(Om skomakeri se Sigfrid Hansson: Ur skomakaryrkets historia.)
» Skrädderi.
Skrädderiet är ett yrke, som hävdat sig ända in i vår tid,
ehuru konfektionsarbetet givetvis dödat gamla tiders riktigt
stora verkstäder. Verktygsuppsättningen inom detta hantverk
är icke stor. Den största tekniska förbättringen betydde givetvis
symaskinens uppfinning kring mitten av förra århundradet; ännu
på 1860-talet voro dylika ännu en sällsynthet i Västervik. De
äldsta maskinerna drevos med handvev och voro mycket små.
Modärna typer av pressjärn ha också förbättrat tekniken; i äldre
tid användes i verkstäderna stora järn, vilka uppvärmdes genom
glödgade lod som skötos in i dem, eller genom brinnande
kol som lades inuti järnet — med en »skräddarpust>, en liten
blåsbälg, höll man då och då kolet vid liv. — Ett primitivt
- pressningsverktyg är ”glättkulan” av sten eller glas, med vilken
" stärkta saker glättades.
Garveri.
Beredningen av hudar och skinn är också ett urgammalt
hantverk, nödvändigheten tvang tidigt människan att medels
någon slags beredning aptera djurhudarna till kläder.
Med stigande kultur fick lädret en allt större roll, och yrket
och dess teknik utvecklades. På 1300-talet omnämnas hos oss
»barkare». Länge låg yrket i viss förening med skomakeriet
eftersom skomakarna hade rättighet att själva bereda sitt be-
hov av läder. Men under loppet av 1600-talet började garvarna
kräva monopolrätt och organisera sig i skrån; en viss spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
