Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
trädgård fått mycket rotfrukter av alla ’slag, potatis hade det
också blivit på gården; det, som härdade ut under de torra
somrarna, lär ha blivit av utmärkt beskaffenhet. Varje morgon
kokades nu den stora, inmurade brygghuspannan full med soppa
på salta eller färska köttben, korngryn, potatis, kålrötter, mo-
rötter och palsternackor. Var och en som kom, fick en stör
tallrik full med sådan varm soppa och blev mätt och belåten.
”Det var ett under”; sade gamla Emma, ”Herrens välsignelse
var över maten i prästgården, den räckte — de åto och vordo
mätta”:
Och så gick den förskräckliga vintern, också den, och det
blev bättre tider.
Bland de gäster, som tid efter annan besökte prästgården,
voro somliga alls inte välkomna, i synnerhet inte av tjänstefolket,
och det var de sinnessjuka personer, som på den tiden vandräde
omkring i bygden. Där kom Betkulla-Danjel, utstyrd med fjäd-
rar och pappersblommor i hatten och med den trasiga rocken
prydd av guldpappersstjärnor och granna bandstumpar. Han
inbillade sig vara någon hög potentat och blev lycklig, om man
beundrade hans grannlåt. Han var för övrigt alltid glad och
nöjd.
Av ett annat lynne var Lotta från Resby. Hon var en medel-
ålders kvinna, dyster och allvarsam. Hennes föräldrar hade
varit förmöget bondfolk. I ungdomen hade Lotta varit en glad
och vacker flicka, förlovad med en ung bonde. Men:så förlorade
föräldrarna sina pengar och fingo gå från gård och grund.
Lotta satt en söndag i kyrkan och fick höra ,att det lyste första
gång mellan hennes fästman och en rik bonddotter. Hon sjuk-
nade i en svår sjukdom, och då hon blev frisk; var hennes sinne
förvirrat. Hon fick för sig, att prästen tagit fästmannen från
henne ,och sedan gick hon år efter år från prästgård till präst-
gård. ”Prästen” skulle hjälpa henne och ge henne fästman-
nen åter.
Prästa-Sara hette en annan kvinna, som var litet ”besynner-
lig”. En dag kom hon gående och fick se mig leka i sanden.
”Gack in te mor si å be na ge mej två lod bukaklipp (ull,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
