Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
blekingska Björketorpsstenen (omkr. 700): ”Jag bringar ofärd!
Jag har här dolt kraftrunor med ondska utan ände. Den, som gör
åverkan på denna minnesvård, skall dö en död, görande honom
evigt fredlös.” För att ytterligare förhöja inskriftens verkan
ha vissa magiska talförhållanden tillsyftats. I den del av
inskriften, som är anbragt på stenens norra sida — i norr voro
mörkrets och dödens makter belägna —, finnas 10 runor och
deras talvärdet) är 100, d. v. s. 10X10. Talet 10 har sedan
äldsta tider varit ett dödstal i germanernas föreställningsvärld.
En annan liknande besvärjelseinskrift har anträffats inne i en
grav i Västergötland (Fyrungastenen). ”Jag ristar en hemlig
skrift stammande från makterna. Jag bringar ro (i graven).
Detta formulär och åsynen av denna ristning må visa på (att
detta är) en grav (som sålunda ej får åverkas).”
Framemot vikingatiden inträdde genomgripande förändringar
både i det urnordiska språket och den 24-typiga runraden. En
del runor tappades bort, andra fingo till följd av språkets utveck-
Jing förändrade ljudvärden. Så bortföll exempelvis ’j’ på 600-
7700-talet i början av ord. Jåra-runan kom att heta år ("år, äring”)
och måste därefter beteckna ett a-ljud i stället för j-ljud. Slut-
ligen återstodo i futharken-blott 16 tecken. Men språket hade ett
åtskilligt större ljudförråd och följden blev, att en och samma
runa kunde beteckna flera olika ljud. U-runan t. ex. brukades
för icke mindre än fem olika ljud: o, u, w, y och ö:
Det 16-typiga alfabetet föreligger på 800-talet fullt utbildat,
men egendomligt nog i två ”upplagor”, en svensk-norsk och en
dansk.
IN RV+MEARED, KNDARIGKHENABYMA
ff utherk hnias tbmlr f uthark hnias tbhmlk
Den svensk-norska runraden. Den danska ("vanliga") runraden.
’) I inskrifterna tillsiktades ofta, utom ett visst magiskt antal runor, även
vissa talvärden. D. v. s. varje runa hade ett siffervärde, som ställde den
i förbindelse med hemliga makter. Dessa siffervärden hopsummerade
skapade tal, innehållande multiplar av magiska tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
