Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ytan fylldes nu med konstrikt slingrande drakkroppar och
vackert sirade kors. Där materialet var mera lättarbetat — så-
som på Öland med dess kalksten — utförde man orneringar i
lågrelief. Verkan av det hela förhöjdes ytterligare därav att rist-
ningarna färglades. Från Köping på Öland ha vi åtskilliga frag-
ment med bevarade färgspår. Där äro de upphöjda partierna
rödfärgade och de nedsänkta partierna förete spår av svart färg.
På de stenar, som saknade upphöjda ornament, färglade man
runor och slingor. Exempel finnas på inskrifter, som själva om-
tala att ristningarna målats. Stenen i Gärdslösa kyrka på Öland
meddelar, att ”Oddvar ristade och N. N. målade runorna”.
En dansk forskare N. M. Pedersen har en gång sagt, att run-
inskrifterna oftast blott nämna en person, som ingen känner, och
meddela som den viktigaste händelsen i dennes liv — att han
avlidit! Detta är en något hård dom. Visserligen äro inskriptio-
nerna mången gång av torftigaste slaget, men tillsammantagna
ge de från 1000-talet omkr. 2000 kända runstenarna en mång-
sidig och värdefull kännedom om kulturen under vikingatidens
sista skede. Vi få höra om vikingafärder i öster- och västerled:
”Alrik, Sigrids son reste stenen efter sin fader Spjut.
Vida i väster- barder kuvat.
väg han farit; Alla soters (sjukdomars)
borgar han brutit art.han kände.”
Flera inskrifter anspela på den s. k. danagälden. Under den
svage engelske konungen Adalrads tid (980—1016) företogo
nordiska vikingaflottor gång på gång plundringståg till de brit-
tiska öarna. Adalrad måste då för att freda sitt land betala dryga
skatter — eller kanske rättare lösensummor — till nordmännens
hövdingar.” Dessa skiftade i sin tur ”danagälden” bland sina män.
En uppländsk inskrift talar om en man, som flera gånger varit
med på dessa Englandsfärder: ”Men Ulf har i England tre gån-
ger uppburit danagäld. Första gången utbetalte Toste sådan,
därpå betalte Torkel och slutligen Knut.”
En mängd inskrifter innnehålla hedniska eller kristna böner
och lämna rikligt material till kännedom om kämpen mellan
hedendom och kristendom. Sålunda omtalar Jämtlands enda run-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
