Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
sten, att ”Östman Gudfastsson lät kristna hela Jämtland”. Åt-
skilliga runristningar förtälja om var den döde bott eller byggt:
”Jarlabanke ägde ensam hela Täby”, ”här ägde Unn halva byn”,
”Ragnfast ägde denna gård efter sin fader Sigfast” o. s. v.
Ofta får man höra om invecklade sido- och bakarv. Talrika in-
skrifter ge uttryck för en stark självkänsla hos ristaren. På ett
stenblock i Eds socken, Uppland, läsa vi, att ”Ingrid lät göra
vägbron och rista stenen till minnne av Ingvar, sin make, och av
"Dan och Banke, sina söner. De bodde i Runby och ägde gård.
Kristus hjälpe deras själ!” Tillägget: ”Detta skall hugfästa min-
net av männen, så länge människor ännu finnas” klingar nära
nog som en triumf över glömskans och förgängelsens makter:
Att runkunskapen ej heller under 1000-talet var var mans egen-
dom, visa de inskrifter, som begynna med uppmaningen ”tyd du
runorna, om du kan!” Att samtliga inskrifter äro av största vär-
de såsom de äldsta bevarade språkminnesmärkena, samt att de
ge en utomordentlig inblick i den tidens namnskick, behöver väl
knappast nämnas. :
Under den följande tiden började den latinska skriften alltmer
undantränga runorna, vilka dock — särskilt hos allmogen —
levde kvar med seg kraft. Det förut bristfälliga teckenförrådet
måste emellertid för att tillgodose språkets krav utökas. Detta
skedde dels därigenom att man på vissa runor anbragte en punkt
(’stingning’”), som preciserade ljudvärdet.
Väl hade vissa stungna runor sporadiskt uppträtt redan un-
der föregående period, men först omkr. 1200 föreligger det hel-
stungna runalfabetet fullt utbildat.
TSE NAN
(LO SEN ER ROST da Sa rn EG
Det helstungna runalfabetet.
Detta runalfabet nyttjades oftast till inskrifter på kyrkliga före-
mål, dopfuntar, lagda gravhällar, kyrkklockor 0. s. v. På Got-
land förekomma gravvårdar. ristade med det helstungna run-
alfabetet långt fram i nyare tid. I Dalarna ha de s. k. dalrunor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
