Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106:
na — en modifikation av den helstungna runraden — traditions-
mässigt bevarats ända in i vår tid.
Innan jag övergår att behandla de mera märkliga runinskrif-
terna från fastlandsdelen av Kalmar län, vill jag här lämna en
kort översikt över äldre forskare, vilka sysslat med rununder-
sökningar inom samma område.
Den man, som i vårt land grundlagt runforskningen, var Gustaf
II Adolfs lärare, Johannes Bureus. Han säges ha fått sitt intresse
härför väckt, då han ”i Gråmunka klöster dör” såg en runsten in-
murad. 1599 utgav han ”Runa känslanäs Lärespån”, ett för sin
tid mycket förtjänstfullt arbete, innehållande förklaringar av varje
runas betydelset) samt avbildningar av tio runstenar. Under
den följande tiden fortsatte Bur&us att samla in teckningar av
inskrifter. Då fornminnena ansågos bringa fäderneslandet stor
ära, blev man på högre ort mycket intresserad av Bur&us” arbete
och 1630 tillsattes en antikvitetskommission, som fick i uppgift
att uppteckna och avbilda runstenar, uppspåra gamla lagböcker,
krönikor och kämpavisor, över huvud taget insamla allt, som
kunde lända landet fill heder. 1633-inträdde.i kommissionen
Jonas Håkansson Rhezelius, vilken utrustades med fullmakt ”att
opsökia gambla monumenter”. 1634 begav han sig till Öland, där
han under juli och augusti hopbragte ett rikt material. På åter-
resan från Öland tog han vägen genom Kalmar län, där han sam-
tidigt avbildade några runstenar. Rhezelius dagbok med för-
tjänstfullt utförda teckningar förvaras i Kungl. Bibl. i Stockholm.
1667 inrättades av Karl XI:s förmyndarregering ett nytt äm-
betsverk, antikvitetskollegiet. Först nu tog fornforskningen verk-
lig fart. Redan 1666 hade regeringen undertecknat ett från —
sedermera riksantikvarien— Johan Hadorph utgånget fornvårds-
plakat, vilket avsåg fornminnens skyddande, ej någon invente-
ring. Hadorph inlämnade senare ytterligare ett ”förslag, huru
Kongl. M:tt snarast kan få kunskap och inventarium på alla dhe
monumenter i Rijket finnes.” Landets biskopar skulle enligt detta
genom präster och kyrkvärdar i varje socken låta anställa nog-
1) Detta gäller naturligtvis den danska runraden. Den längre runraden
lyekades först 1867 S. Bugge tolka.
[ESS NSEAESNNSETSN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
