Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Av den andra Hellebergstenen finnes ett tämligen obetydligt
fragment kvar. Första gången man i källorna stöter på inskriften
är 1723 i den ovan citerade skrivelsen från Edprästen Wigius. De
äldsta avbildningarna av runstenen äro utförda 1726 (av O. Cel-
sius d. ä.) och 1763 (av P. Boling). Bolings teckning ger en god
föreställning om stenen utseende, medan den var någorlunda
oskadad. Redan i början av 1800-talet har ett stort stycke bort-
slagits. När på 1890-talet en bro skulle byggas över Storån vid
Helgenäs, fann man det lämpligt, att slå bort ytterligare ett stort
stycke av den redan hårt åtgångna stenen och inlägga detta i det
östra brofästet. Helgenäsbron står emellertid nu inför ombygg-
nad och kanske under denna det senast bortförda runstensfrag-
mentet kommer åter.
Det bevarade fragmentet ligger intill östra vägkanten av den
gamla landsvägen Helgenäs—Bellsjö, c:a en km. NO L:a Helle-
berg. Ursprungligen, eller rättare sagt på 1700-talet, var stenen
3 alnar (1.77 m.) bred, men nu återstår endast 88 cm. Fig. 4—5.
Inskriften lyder (inom parentes de äldre teckningarnas läs-
ning): (... + faslaug:) thaun: (hion X litu : a) ftiR .thial(få :
Sun Si.)
Översättning: N.N. och Fastlög, makarna, läto efter Tjälve,
sin Son...
Det är alltså i inskriften frågan om föräldrar, som rest stenen
till minne av en son. Fastlög är namnet på makan. Mannens
namn, som stått i början av inskriften, är däremot utplånat redan
på 1700-talet. Detsamma gäller även slutet av inskriften:
Den tredje av runinskrifterna från V. Ed står nu i trädgården
vid Stora Hellebergs prostgård. Wigius omtalar i sin skrivelse
att ”Tryskelstenen i Eds kyrkiodörr vid vapenhuset är nog skrif-
vet på, men af ålder mycket utplånat.” Prosten G. Malmberg i
V. Ed har i en skrivelse till riksantikvarien följande att förmäla
om denna stens vidare öden. ”... Den ovan nämnda Lars Mag-
nus Svensson frågade mig i går, då vi stodo i den västligaste
porten i gamla kyrkan: ”Är tröskeln, som låg här, kvar i prost-
gården än? Prosten Rosin’) lät taga hem den, och jag vet, att
2) Prost i V. Ed 1865—85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
