Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
de man ut brädgångar att köra kärrorna på. Då man satte in de sista
stenarna, måste man emellertid taga dessa, och naturligtvis också -
det kol, som hörde till, över murkrönet. Man packade nämligen först j
ugnen full i mitten. Man lämnade de utrymmen vid öppningarna, som
var nödvändiga för att man skulle kunna göra arbetet, till sist. De
stenar, som man slutligen måste sätta in vid öppningarna, måste man
taga över murkrönet. Man lade då upp landgångar för kärrningen
och man staplade ”stenkartar” under landgångarna till stöd för dessa. -
Den som satte in ugnarna, måste taga noga i beräkning att elden j
och röken behövde sina genomgångsvägar för att hela ugnen skulle
kunna bli genombränd, och stenen måste ovillkorligen staplas med -
tanke på detta. Tekniska termen för dessa eldväggar är ”minor” på
bygdens dialekt. Då ugnen var färdigsatt, täckte man över den med -
ett slags tak av sten — för att det inte skulle kunna regna ner i ugnen.
Taket var av kalksten och det blev bränt tillsammans med den övriga
stenen. Slutligen murade man provisoriskt igen ingångarna och satte
fyr genom små gluggar, som längst ner till på långsidorna — mindre
för tändningens skull än för det att det skall bli drag i ugnen — går
genom: muren från det fria till ugnens inre. Nybyugnen har på norra
sidan tre och på södra sidan fyra sådana gluggar. Av dem har varje
en höjd på omkring 0,25 och en bredd på omkring 0,30 m. Man packa-
de gluggarna fulla med tändved och träkol och så satte man eld i alla >
hålen på en gång. ;
Det tog 14 dagar för ugnen att brinna ut. Under tiden var den ett
betydelsefullt ting i den omgivande bygdens liv. Dag och natt rök den -
och pyrde så som ingenting annat, och människorna ”gick liksom de -
går till en teater nu”, för att se på, när den brann. ”Vi som var barn, d
vi språng, så vi kunde dö; när vi skulle se, när den där ugnen brann”, -
säger Ida Pettersson, Nyby.!) Barnen och ungdomen tyckte om att q
samlas vid kalkugnen, då de hade ledigt. De lekte den så omtyckta
”änkleken”, (identisk med ”sista paret ut!” ), men ofta gick nöjeslivet
efter mera vilda normer, som t. o. m. tillät att man slog ögonen på
varandra fulla med kalkdamm. j
Då ugnen brunnit ut och svalnat, öppnades den. Man tog bort ste- =
1) Min ovärderliga meddelerska Ida Pettersson, Nyby, är född i Nyby år
1856. Hon är dotter till den ovan nämnde skepparen Per Göransson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
