Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Vapnen sina
vike en man
ej ett fjät ifrån på fältet;
ty ovisst är att veta,
när på vägar ute
spjutets spets kan tarfvas.
Men ej heller inne i stugan var det alltid säkert, trots nordbons så
beprisade gästfrihet. I samma sång heter det härom:
Träd öfver ingens
tröskel in
förrän du spejat och spanat
förrän du spejat och spårat;
ty ovisst är att veta
hvar ovänner sitta
borta på salens bänkar.
Bland husgerådssaker må nämnas hvarjehanda lerkärl, de
inhemska liksom förut oglaserade, grytor af järn, hvilka dock aldrig
äro gjutna — det kunde man ännu icke —, utan hopnitade af
hamrade plåtar, dryckeshorn m. m. dylikt. Vid måltiderna brukade
hvar och en sin egen knif och i stället för gafflar, som ännu voro
okända, användes fingrarna. Skedarna voro af trä, horn eller ben.
Af hithörande fynd äro endast lerkärl och knifvar kända från
Kalmar län, men inga skedar, grytor eller dryckeshorn. Däremot har
man vid Klinta i Köpings s:n funnit en liten silfverbild (sid. 38),
föreställande en kvinna, som framräcker ett dryckeshorn, en
illustration till sagornas uppgifter, att husets unga döttrar plägade
frambära hornen till de drickande männen.
Ej sällan förekomma i fynden nycklar, än liknande våra
nuvarande, än af mer eller mindre afvikande former, ofta fästa flera
tillsammans på en ring. Att dessa plägade innehafvas af husmodern,
framgår tydligen af sagornas skildringar. I Kigsmål, en annan
fornnordisk sång, heter det också om bondens hustru:
De hemskjutsade mö
med hängande nycklar
och getskinnskjortel
och gifte med Karl.
Karl är i sången bondens namn.
I sammanhang härmed vill jag nämna, att kvinnan i Norden
hade en vida själfständigare ställning, än man är frestad att tro, då
man betänker, att hon genom köp blef mannens egendom liksom hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
