Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser af F. B[ærendtz] - V. Medeltida tyska lyckoriddare i Kalmartrakten - Herrarna van Vitsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
omnämnas, hurusom en andlig, biskop Gotskalk i Linköping,
mördades af riddaren Matts Gustafsson (sparre), således af en svensk
man. De, som drogo största fördelen af dådet, voro dock tyskar.
Så tog Henneke Molteke på Stäkeholm vid Västervik all
biskops-tionden inom Tjust, Henning Königsmark på Borgholm samma tionde
på Öland, Gerhard Snakenborg tog tionden inom ett annat område,
Arnold van Vitzen plundrade en biskopsgård i Östergötland och gjorde
därvid stort byte o. s. v. Saken uppgjordes omsider medelst gåfvor
till andliga stiftelser. — Från andra delar af vårt land omtalas
liknande våldsgärningar i mängd, ocli allt tyder på den vildaste anarki •
Den ene af do tyskar, som omnämnas i samband med biskop
Gotskalks död, Arnold vau Yitzen, tillhör en mecklenburgsk släkt,
hvars namn ofta förekommer i Kalmartraktens historia under
senare hälften af 1300-talet. Första gången möter oss namnet år
1358, då Herman van Yitzen nämnes fogde (höfvitsmän)
på Kalmar slott, som då innehades af konung Magnus Erikssons
upproriske son, Erik. Herman van Yitzen var redan då en myndig
man bland de missnöjda stormän, som samlat sig kring den unge
Erik. Efter dennes död spelade han en viktig roll vid den
ödesdigra förlofningen mellan konung Magnus andre son, Håkan, konung
af Norge, och den holsteinska grefvedottern Elisabet (1361). Han
var fortfarande fogde på Kalmar slott, som nu med panträtt
innehades af de holsteinska grefvarna Henrik och Klas, Elisabets bröder.
Yid den vigselakt, som den 25 juli 1362 firades i Plön i Holstein
mellan jungfru Elisabet och konung Håkan, representerades denne
senare af Herman van Vitzen. På grund af pågående krig i
Östersjön kunde dock bruden först fram i december lämna Holstein. Den
17 nämnda månad seglade herr Herman med furstinnan ut från
Travemünde, ledsagad af ett talrikt följe af riddare och svenner,
men ödet ville, att Elisabet aldrig skulle komma till Sverige.
Skeppet blef vinddrifvet och kom till danska kusten (Bornholm eller
Skåne), där Elisabet och hennes sällskap blefvo tagna i fängsligt
förvar af ärkebiskop Nils i Lund, en ifrig anhängare af konung
Valdemar Atterdag, med hvars dotter Margareta konung Håkan förut
var förlofvad. Efter någon tids fångenskap fick Elisabet vända hem
igen och ingick kort därpå i ett tyskt kloster. Herman van
Vit-zens senare öden äro författaren obekanta. Ännu 1367 lefde han
dock och vistades fortfarande i Sverige, där han förmodligen slutit
sig till konung Albrekt.
Vid samma tid (1367) eller kanske tidigare (1364) nämnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>