Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
då han ju varit med om att fatta ett av de anmärkta besluten utan
att låta till protokollet anteckna sin avvikande mening.
Genom utslag d. 8 april 1929 utlät sig Bihsräh.V. (byråchefen
Vide och revisionskommissarien Anderson, föredragande) sålunda:
Enär jämlikt grunderna för 21 § avlöningsreglementet för
allmänna civilförvaltningen ifrågavarande befattningshavare, vilka
enligt de inkomna förklaringarna under hela år 1926 uppehållit
va-kanssatta tjänster, finge anses berättigade till den
semesterledighet, som under nämnda år tilldelats dem, funne Riksräk.V.
revisionens talan i denna del icke kunna bifallas. Vad därefter
anginge anmärkta vikariatsersättningen så och då av räkenskaperna
framginge, att beträffande förbemälde Schmidt och Ström nämnda
ersättning avsåge sådan särskild ersättning av 1 kr. 50 öre om
dagen, som jämlikt kungl, brev d. 18 juli 1926 angående tillfällig
förstärkning av Pat. o. Reg.V:s arbetskrafter tillkommit dem i
egenskap av extra föredragande, samt att anmärkta
vikariatsersättningen i övrigt avsåge vikariatsersättning enligt 19 § förenämnda
avlöningsreglemente, alltså och då Schmidt och Ström med
hänsyn till KammarR :s utslag d. 17 juni 1927 på anmärkning vid
Pat. o. Reg.V:s räkenskaper för augusti—december månader 1925
och för februari månad 1926 finge anses berättigade att jämväl
under semester uppbära den ersättning, som enligt förberörda
kungl, brev till dem utgivits, funne Riksräk.V. revisionens
yrkande ej heller i denna del kunna bifallas. Vad däremot beträffade
anmärkta vikariatsersättningen till Lundberg-Gertz, Bohman och
Magnusson hade denna ersättning utbetalts i strid mot 19 §
avlö-ningsreglementet, och Riksräk.V. funne fördenskull skäligt på det
sätt bifalla revisionens härutinnan framställda yrkande, att
Björklund och Hellberg förpliktades att gemensamt eller vilkendera
gälda gitte ersätta statsverket vad som enligt anmärkningen
utbetalts i vikariatsersättning jämte därå belöpande dyrtidstillägg till
Lundberg-Gertz, Bohman och Magnusson — respektive 3 kr.
75 öre, 1 kr. 25 öre och 14 kr. 50 öre — tillhopa 19 kr. 50 öre,
Björklund och Hellberg dock öppet lämnat att hos vederbörande
söka sitt åter efter befogenhet.
Generaldirektören Stridsberg var från beslutet skiljaktig och ansåg
anmärkningen böra på de av revisionen anförda skäl gillas.
I besvär hos KammarR. yrkade revisorn hos Riksräk.V. E.
Norberg bifall till revisionens talan, i vad densamma icke blivit av
Riksräk.V. bifallen. Av en anmärkningsakten bifogad promemoria,
som upprättats av föredraganden, framginge, att Riksräk.V:s
majoritet icke grundat sitt överklagade beslut på ordalydelsen i 21 §
avlöningsreglementet utan på följande uttalanden i 1902 års
löneregleringskommittés betänkande av d. 3 nov. 1920: »Vad angår
frågan huruvida den, som under längre tid uppehåller högre tjänst
på grund av förordnande, bör kunna erhålla semester enligt de
för den högre tjänsten gällande grunder, anser
löneregleringskommittén, i likhet med kommunikationsverkens lönekommitté, att
detta spörsmål bör avgöras med hänsyn till om den ordinarie tjän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
