Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
gemenskap förelåge ville han ej bestrida. Automobilens konto
hade gottskrivits reseersättningen då densamma utgått. Sedan
återleverering måst vidtagas, hade kontot gottskrivits med de
beräknade väntpenningarna. Men oavsett om utbetalning av
vänt-penningar för ifrågavarande resa ägt rum eller ej och oberoende
av egendomsgemenskap ansåge han, att han jämlikt då gällande
resereglemente 8 § 2 stycket vore berättigad att i förevarande fall
beräkna väntpenningar och erhålla gottgörelse för dem.
Holm, Sundberg och Sjöström förenade sig om följande
yttrande: Enligt 8 § i resereglementet skulle gottgörelse för
ifrågavarande resa utgå enligt för taxeautomobil gällande taxa. Enligt
för länet gällande automobiltaxa utginge för väntning betalning
sålunda: »under resa må utan avgift göras uppehåll lika många
minuter som antalet kilometer, för vilket betalning erlägges. För
överstigande väntetid erlägges en avgift av 75 öre för varje
påbörjad tidsperiod av 15 minuter». För återfärden från
Holm-träsk hade ersättning alltså bort utgå med 25 procent av det för
bortfärden debiterade belopp eller sålunda med 14 kr. 88 öre samt
dessutom väntpenningar med 21 kr. 75 öre enligt följande
beräkning: väntetid 10.30 f. m.—8.30 e. m. d. v. s. 600 minuter;
av-giftspliktig väntetid 600 —170 = 430 minuter eller 29
tidsperioder om 15 minuter à 75 öre; väntpenningar alltså 29 X 75 = 21
kr. 75 öre. I detta fall, då väntpenningar författningsenligt
skulle utgå enligt gällande automobiltaxa, syntes förrättningsmannen
ej vara skyldig att styrka, att han verkligen utgivit sådana. Av
anmärkta beloppet, 44 kr. 62 öre, hade förrättningsmannen
åter-levererat 11 kr. 63 öre, och då han ägt att uppbära ersättning
för väntpenningar med 21 kr. 75 öre, skulle han vara skyldig att
återbära ytterligare 11 kr. 24 öre.
Revisionen avgav slutpåminnelser: Enligt 12 § resereglementet
d. 18 juni 1927 vore Ström bland annat berättigad till ersättning
för vad han styrkte sig hava utgivit i väntpenningar för
omskrivna resa. Av förklaringen framginge emellertid, att Ström i
förevarande fall icke utgivit några väntpenningar utan endast
verkställt en anteckning å det gemensamma boets automobilkonto
rörande från K. B. erhållen ersättning. Revisionen hemställde,
att ytterligare 32 kr. 99 öre måtte fastställas till betalning.
Genom utslag d. 28 juni 1929 utlät sig Riksräk.V.
(generaldirektören Stridsberg och byråchefen Vide) sålunda: Enär på
grund av vad i förklaringen anförts Ström jämlikt 8 § 2 stycket
resereglementet d. 18 juni 1927 finge anses berättigad att
till-godoföra sig ersättning för väntpenningar för tiden från
klockan 10.30 f. m. till klockan 8.30 e. m., oavsett huruvida
väntpenningar av honom verkligen utbetalts, samt revisionen icke
framställt någon erinran mot storleken av det i sådant avseende i
förklaringen angivna beloppet, funne Riksräk.V., sedan dåmera 11 kr.
63 öre av anmärkta medlen levererats i kronans kassa, skäligt
allenast på det sätt bifalla revisionens talan, att Holm,
Sundberg och Sjöström förpliktades att gemnsamt eller vilkendera gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
