Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
utbetalningen ske månadsvis i efterskott, sa vitt möjligt i samband
med avlöningen. Av dessa bestämmelser framgingo med önskvärd
tydlighet, att det ålegat N., om han velat komma i åtnjutande av
dyrtidstillägg för barnet fr. o. 111. d. 1 jan. 1933, att före eller
senast nämnda dag skriftligen göra ansökan därom hos
folkskolestyr., som, därest ansökan kunnat beviljas, liaft skyldighet att
månadsvis i efterskott utbetala dyrtidstillägget. Att N. icke d. 1
jan. 1933 kunde göra framställning om dyrtidstillägg för barnet
vore ju självklart, då han icke förr än d. 8 fehr. genom lagstadgat
erkännande förklarat sig »kunna vara fader till barnet i fråga».
Härav borde det vara självklart, att N., även om han i övrigt
ägt rätt till dyrtidstillägg, icke kunde erhålla sådant för första
kvartalet 1933. Men då han försummat att fore vart och ett av
de följande kvartalen 1933 göra föreskriven ansökan om
dyrtidstillägg med vederbörliga uppgifter, hade han förverkat rätten att
uppbära nämnda tillägg även för dessa kvartal. Då folkskolestyr.
d. 14 jan. 1934 behandlade N:s ansökan om dyrtidstillägg fr. o. m.
d. 1 jan. 1933 för barnet i fråga, hade folkskolestyr. ansett, att
N. icke varit berättigad att uppbära dylikt dyrtidstillägg. Då
K. K. d. 22 juni 1923 föreskreve, att lärare såsom
familjeförsörjare hade rätt att erhålla dyrtidstillägg för barn, så syntes
denna bestämmelse utesluta barn utom äktenskapet, om vilket
fadern icke hade vård och som icke kunde räknas till familjen och
sålunda icke intoge en familjemedlems ställning. Familjen
grundades genom äktenskapet och barn, som föddes inom äktenskapet,
jämte adoptivbarn, som enligt särskild lag inträtt i äkta barns
ställning och åtnjöte deras rättigheter och förmåner, vore de barn,
mot vilka familjeförsörjaren hade försörjningsplikt. Om
föräldrars åligganden mot dessa barn stadgades i lag d. 11 juni 1920
om barn i äktenskap. Enligt denna lag ålåge det föräldrarna att
hava vårdnaden om och underhållsskyldighet mot barn i
äktenskapet. Föräldrarna vore pliktiga att sörja för barnets person och
giva det sorgfällig uppfostran. Föräldrarna vore skyldiga
vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om barnet
ej hade egna tillgångar. Barn utom äktenskapet hade ej samma
lagliga rättigheter och förmåner som barn i äktenskapet. Då nu
ifrågavarande barn fötts, hade det omhändertagits av barnavind
för samhällsvård och inackorderats i fosterhem, över vilket
bar-navrnd ägt tillsyn. N. hade slutligen erkänt, att »han kunde vara
barnets fader», samt undertecknat avtal att i underhållsbidrag för
barnet betala 20 kr. i månaden, till dess det fyllt 16 år. Då N.
sålunda icke hade vårdnaden om barnet och ej heller genom
adoption eller genom särskild förklaring förordnat, att barnet skulle
hava samma rätt till arv efter honom, som barn av äktenskaplig
börd, vore ju barnet ställt helt och hållet utanför hans familj
och utestängt från ett sådant barns alla familjerättigheter och
förmåner. Men därmed syntes det ock böra vara självklart, att N.
icke ägde rättighet att såsom familjeförsörjare uppbära
dyrtidstillägg för ett barn, som icke tillhörde hans familj och mot vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
