Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskap — att vikarien icke samtidigt kunde uppehålla annan
befattning, och att denne därför komme att begära tjänstledighet
från sagda befattning under den tid, professorsvikariat varade. Så
torde ock i regel hava skett. Då professorsvikarien innehaft någon
mera krävande arvodestjänst vid universitetet, syntes
universitetsmyndigheterna hava utgått ifrån, att ett professorsförordnande
inneburo ett återkallande för ifrågavarande tid av ett av kanslern
tidigare meddelat förordnande å den andra tjänsten, och därför i
samband med framställningen om professorsförordnande föreslagit
annan person att under tiden uppehålla den andra befattningen.
Vad nu sagts ägde naturligen ej ovillkorlig tillämpning, då arvodet
vid den andra befattningen vore obetydligt och det därmed
förenade arbetet ringa. Rörande docentstipendiats rätt att innehava
annan befattning hade särskilda bestämmelser meddelats genom
förutnämnda K. Br. d. 6 juni 1925. Där stadgades beträffande
docentstipendier under § 7 såsom allmän regel, att docent ej finge
erhålla ej heller behålla docentstipendium, om han på grund av
befattning eller uppdrag, som av honom innehades, eller av annan
verksamhet vore i avsevärd grad förhindrad att utöva sådan lärar-
eller forskarverksamhet, vars stödjande avsåges med
docentstipendium. Skyldigheten att utöva kontroll i nämnda hänseende åvilade
i första hand vederbörande fakultet eller sektion, men den slutliga
prövningsrätten tillkomme kanslern. Vidare föreskreves under § 12,
att i de fall, då innehavare av docentstipendium tillika innehade
befattning vid universitetet, för vilken avlöning utginge av medel,
anvisade å ordinarie eller extra stat, skulle avlöningen för
befattningen minskas, så att densamma jämte stipendiet ej överstege
8,200 kr. för år räknat. I § 12 förutsattes således, att hinder
prövats icke föreligga för docentstipendiaten att samtidigt innehava
den andra befattningen. Sistberörda stadgande, vilket närmast
riktade sig till de löneutbetalande myndigheterna, syntes giva uttryck
åt den allmänna grundsatsen, att en icke-ordinarie akademisk
lärare ej borde av universitetsmedel få uppbära sammanlagt mer än
8,200 kr., d. v. s. det högsta belopp, som kunde tillkomma en
vikarierande professor. Om man tänkte på att en ordinarie akademisk
lärare i laboratorsgraden åtnjöte en begynnelseavlöning av 9,000 kr.,
förefölle maximigränsen 8,200 kr. mycket naturlig. — Däremot
torde maximeringen näppeligen hava till uppgift att hindra en
docentstipendiat från att åtaga sig sådana befattningar, som i
avsevärd grad hindrade hans forskarverksamhet. Kontroll i detta
hänseende utövades, såsom förut meddelats, i annan ordning enligt
stadgandet i § 7. Frågan gällde nu, huruvida den i § 12
föreskrivna maximigränsen 8,200 kr. skulle äga tillämpning beträffande
en till professorsvikarie förordnad docentstipendiat, som innehade
en annan med universitetsmedel avlönad befattning. Bestredes
vikariatsersättningen på vanligt sätt, d. v. s. med den ledige
professorns tjänstgöringspengar och vikariens docentstipendium, syntes
ordalagen i stadgandet utgöra ett starkt stöd för en dylik
tolkning. Det vore nämligen uppenbart, att professorsvikarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
