Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Sedermera har Astrid S. medgivits rätt att utfå oavkortad lön
för tiden d. 6—d. 30 okt. 1932, under vilken tid hon ansetts
berättigad till semester.
I ansökan d. 14 mars 1936 har Astrid S. därefter hemställt, att
under tiden d. 9—d. 28 sept. 1932 erhålla oavkortad lön samt
under tiden d. 29 sept.—d. 5 okt. 1932 och d. 31 okt. 1932—d. 5 febr.
1933 bliva tillerkänd avlöning såsom vid styrkt sjukdom.
Vid ansökan var fogad avskrift av det här ovan omnämnda
yttrandet av vederbörande postläkare, och lydde samma yttrande
sålunda :
»Till Postdirektionen i Nedre norra distriktet.
I anledning av, skrivelse D 265 ang. sambandet mellan fru
Astrid S:s d. 22 aug. 1932 inträffade barnsbörd och hennes
sjukdom, blodpropp i benen, vilken hon företett tecken på sedan d. 9
sept. 1932, får jag härmed efter samråd med dr Y. von Bahr
(denne hade utfärdat det här ovan angivna läkarintyget d. 14 sept.
1932) meddela följande: dels att blodpropp enligt allmänt
vedertagen åsikt är en vanlig komplikation till havandeskap och
barnsbörd, dels att hennes sjukdom visserligen visat sig relativt sent
efter barnsbörden., men att man dock trots detta ej kan utesluta ett
samband mellan sjukdomen och hennes föregående havandeskap
och barnsbörd, vilket allt härmed intygas. Sundsvall d. 6 okt.
1932. Nils Johansson, leg. läkare, t. f. postläkare.»
I ansökan framhöll Astrid S. bl. a.: Hon hade d. 22 aug. 1932
förlösts å Sundsvalls lasaretts barnbördshus. Av vederbörande
läkare friskförklarad sedan en eller två dagar, hade dag och
klockslag bestämts för hennes lämnande av sjukhuset, då blodpropp
någon timme före den tillämnade avfärden konstaterades. Såsom
framginge av verksläkarens yttrande, hade denne endast gjort ett
allmänt utlåtande, att blodpropp vore en vanlig komplikation till
havandeskap och barnsbörd, samt att det icke vore uteslutet, att ett
samband skulle kunna förefinnas. Så länge möjlighet dock
funnes, att sådant samband icke vore vid handen, funnes väl knappast
tillräckligt fog för att helt indraga en tjänstemans
avlöningsförmåner.
I utlåtande med anledning av ansökningen yttrade
kommunikationsverkens lönenämnd bl. a. följande: Såsom framginge av
handlingarna i målet, hade för Gen.Poststyr. det avgörande vid
prövningen av Astrid S:s rätt till avlöning under hennes sjukledighet
varit förutnämnda av vederbörande verksläkare avgivna intyget.
Lönenämnden kunde för sin del icke underlåta att uttala, att
ifrågavarande läkarutlåtande med hänsyn till dess vaga avfattning
syntes utgöra en mindre säker grund för ett bedömande av frågan
om Astrid S:s rätt till avlöning under sjukledigheten. Enligt
nämndens mening borde till klarläggande av rättsfrågan ett
tydligare besked rörande nämnda orsakssammanhang hava inhämtats
från vederbörande läkare, innan Astrid S:s avlöningsvillkor under
ledigheten av Gen.Poststyr. definitivt fastställdes. Emellertid
torde det i betraktande av den tid, som sedan dess förflutit, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
