Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
ordnade befattningshavaren förklarat sig villig att åtaga sig
förordnandet ansåge Löfgren i motsats till kameralbyrån sakna all
betydelse för frågans bedömande. Frågan, huruvida tjänstemannen
för stadgandets tillämpning i förväg skulle kunna beräkna tiden
för avbrottet i tjänstgöringen, vore en annan än frågan huruvida
han i förväg skulle känna till, huruvida ytterligare tjänstgöring
å samma ort komme att äga rum. Ur ekonomisk synpunkt måste
det vara av oerhört mycket större vikt att veta, huruvida han
över huvud kunde påräkna sådan ytterligare tjänstgöring än tiden
för ett eventuellt avbrott, överstege avbrottet sju dagar, kunde
han ju alltid påräkna den högre ersättningen. Då lönekommittén
i tjänstemannens intresse föreslog ett förbehåll av nu nämnt
innehåll utan att samtidigt beröra det för tjänstemannen betydligt
viktigare fall, då han ingenting alls visste om ytterligare
tjänstgöring å orten, syntes detta icke kunna tydas på annat sätt än
att kommittén utgått från, att i de fall, då tjänstgöringen, enligt
vad den förordnade borde ha sig bekant, vore avslutad, vore
stadgandet om avbrott i tjänstgöringen över huvud icke tillämpligt.
StatsK. hade synbarligen utgått från samma tydning av
stadgandet, då ämbetet väl tagit upp kommitténs förslag till förbehåll
till behandling men icke berört den andra frågan. Denna tolkning
av stadgandet skulle tydligen föra med sig, att detsamma icke vore
tillämpligt på här ifrågavarande fall.
Gen.Tullstyr. överlämnade tillika med utlåtande över besvären
en av anmärkningens utställare avgiven påminnelseskrift, däri
bl. a. anfördes: Den direkta anledningen till att 1928 års
lönekommitté upptog spörsmålet till behandling syntes hava varit
dels en av Svenska järnvägsmannaförbundet d. 11 febr. 1929 gjord
hemställan, att frågan om innebörden och tillämpningen av
bestämmelsen måtte underkastas närmare prövning samt att sådana
förtydligande bestämmelser måtte utfärdas, att de icke kundfe
göras till föremål för olika tolkning, dels ock ett av
kommunikationsverkens lönenämnd i anledning därav d. 29 juni 1929 avgivet
utlåtande, vari föreslagits vissa ändringar i fråga om vad som
enligt bestämmelserna angående tjänstgöringstraktamente skulle
vara att anse såsom tjänstgöring i sammanhängande tidsföljd å
viss ort. Förbundets framställning hade föranletts av att
Järnv.-Styr., med frångående av tidigare praxis, men med stöd av ett
utslag av KammarR. d. 26 febr. 1926 tolkat bestämmelsen så,
att vid tjänstgöring utom stationeringsorten beordring till
tjänstgöring å ytterligare en ort icke ansetts avbryta den
sammanhängande tidsföljden i tjänstgöringen å den första orten. Nyssberörda
utslag avsåg ett mål vid marinen, där en befattningshavare, som
sedan flera månader tillbaka varit förlagd till viss ort, under
tiden hade företagit tjänsteresa till viss annan ort för utförande
av annan förrättning under två dagar, samt efter återkomsten
till den första orten tillgodoräknat sig det högre traktamentet,
enär på grund av avbrottet ny tjänstgöring ansågs hava inträtt.
I utslaget fann KammarR. — då resan till den andra orten icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
