- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1943. Nittonde årgången /
40

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

kunde anses hava vållat sådant avbrott i tjänstgöringen å den första
orten, att befattningshavaren därigenom varit berättigad att efter
återkomsten få börja ny traktamentsberäkning — skäligt
förplikta vederbörande inbetala det för mycket uppburna beloppet.
Järnvägsmannaförbundet hade i sin framställning uttalat den
meningen, att, därest en befattningshavare, som för tjänsteutövning
varit beordrad till tjänstgöringsplats, där tjänstgöringstraktamente
till honom utgått, fått sin tjänstgöring å denna plats avbruten
med order om tjänstgöring å en annan plats under längre eller
kortare tid, befattningshavaren vid återkomsten till den förstnämnda
tjänstgöringsplatsen borde få betrakta tjänsteutövningen där
såsom ny sådan och att traktamente sålunda borde utgå med fullt
belopp till och med femtonde dygnet. Lönenämnden kunde
emellertid icke ansluta sig till förbundets sålunda uttalade mening.
Nämnden fann det nämligen icke rimligt, att exempelvis en
tjänsteman, som — under längre tids förordnande att uppehålla
befattning å annan ort än den egna placeringsorten —
hembeord-rades under en eller annan dag för fullgörande av ett tillfälligt
tjänsteuppdrag, härigenom skulle kunna anses berättigad till
höjning i traktamentsersättningen efter återkomsten till den ort, där
han förordnats vikariera. Av de remissyttranden, som i åberopade
ärende inhämtats från de olika kommunikationsverken framginge,
att samtliga verken tillstyrkt — Vattenf.Styr. dock med
ifrågasättande av viss här nedan omförmäld tilläggsföreskrift — den
av lönenämnden föreslagna nya lydelsen av bestämmelsen, som i
huvudsak överensstämde med nu gällande bestämmelse och som
formulerats sålunda: »Tjänsteutövning å viss ort skall anses
fortgå i sammanhängande tidsföljd, även om tjänstgöringen avbrytes
av semester eller, under högst 7 dygn i följd, antingen av
tillfällig annan tjänstledighet eller av tjänsteförrättning å ännu en
annan ort eller å hemorten, dock med iakttagande att tiden för
avbrottet icke medräknas vid bestämmandet av den tidsperiod,
efter vars utgång nedsättning i tjänstgöringstraktamentet, på sätt
förut är sagt, skall äga rum. — — —.» Vattenf.Styr. hade
anfört, att vid tjänsteresa till tredje ort eller hemorten
återvändandet till orten för ifrågavarande tjänsteutövning borde vara för
tjänstemannen bekant före anträdandet av tjänsteresan, därest
tjänsteutövningen å sistnämnda ort skulle anses fortgå i
sammanhängande tidsföljd. Såsom i de tidigare påminnelserna omnämnts
upptog det av 1928 års lönekommitté framlagda textförslaget en
föreskrift av samma innebörd, som Vattenf.Styr. sålunda
föreslagit, men föreskriften upptogs icke i den slutliga
författningstexten. Av det anförda torde framgå, att det varit ifrågasatt att
giva bestämmelsen om avbrott i tjänstgöringen om högst sju
dagar villkorlig karaktär men att lagstiftarna funnit så icke böra
ske. Löfgrens uppfattning, att tillämpningen skulle vara beroende
av sättet för beordringen samt av den omständigheten, huruvida
vederbörande befattningshavare på förhand ägt kännedom om
tjänstgöringens längd, kunde därför icke anses vara riktig. I an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:22:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1943/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free