Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
den tidslängd, bortvaron omfattat. — — — Med hänsyn å ena
sidan till att med de moderna fortskaffningsmedlen
förrättningsmännen kunna förflytta sig snabbare än förr och å andra sidan
därtill, att enligt förevarande förslag reseersättning skulle utgå
jämväl för färd om allenast 1 km. längd, har jag ansett mig böra
tillstyrka, att i nu ifrågavarande avseende minimiavståndet
utsträckes från 2 till 3 km.» Det vore tydligt att man menat, att
den verkliga färdvägen skulle räknas och icke någon annan väg.
Det vore mycket långsökt att tänka sig ett annat alternativ.
Tel.-Styr. funne det ej lämpligt och riktigt, att traktamente för
tjänsteresor från en ort till en annan kunde bli beroende av den
färdväg, som valts för resan. Men tjänstemannen hade ingen frihet
att välja, ty han måste välja den väg som vore lämpligast. Och
nu vore det dessutom så, att traktamenten i vissa fall utginge för
tjänsteresor från Älvsjö, då Stockholm vore förrättningsstället,
emedan det planlagda området vid Älvsjö vore så litet, att
färdvägen till Stockholm utanför detta område merendels bleve längre
an 3 km.
Kammar.B. (kammarr.rin Ekenberg, Wikström, föredragande,
och Sandeborg) fann i utslag d. 27 okt. 1944 med hänsyn till
innehållet i 17 § 1 mom. allmänna resereglementet icke skäl att bifalla
besvären.
Till utveckling av sin mening anförde kammarr.r:t Ehenberg:
Bestämmelsen i 17 § 1 mom. allmänna resereglementet är otydligt
avfattad, och det. har varit oundvikligt, att stadgandet i många fall i
tillämpningen föranlett ojämnheter och orättvisor vid avgörandet av
frågan, om traktamentsersättning borde utgå eller ej. Detta har
särskilt inträffat, då fråga varit om sådan ersättning vid resor i
Stockholms omgivningar.
Förhållandet beror delvis på, att Stockholm omfattar — förutom
ett stort sammanhängande stadsplaneområde, omfattande bl. a.
Norrmalm, Staden mellan broarna, Kungsholmen, Södermalm och ett
vidsträckt område söder därom förbi Enskede — närmare ett tjugutal
mindre planlagda’ områden. De särskilda stadsplaneområdena skiljas
sinsemellan av land- eller vattenområden, vilka hava en bredd,
varierande från några hundra meter till flera km. Det omförmälda centrala
området är så vidsträckt att vid förrättningsresor, företagna från
någon plats därinom till en ort, belägen inom 3 km. därutanför,
särskilda hemresor för intagande av måltider i många fall icke kunna
ifrågakomma, vilket medför att vederbörande befattningshavare, som
enligt förevarande stadgande icke kunna erhålla
traktamentsersättning, själva få vidkännas de ökade kostnaderna för sin förplägnad.
Givetvis är varje ytterligare ökning av sistnämnda område ägnat att
ännu mera försvåra befattningshavarnas möjlighet att vid resor
därutanför erhålla sådan ersättning. I samma riktning syftar ett under
senare tid i flera mål rörande traktamentsersättning framställt
yrkande av innebörd, att särskilda stadsplaneområden, som varit skilda
av allenast smala mellanliggande områden, borde, med bortseende från
de faktiska förhållandena, av »praktiska» skäl fingeras vara samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
