Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
medel enligt allmänna resereglementet, samt förty undanröja
överklagade besluten.
I utlåtande över besvären anförde Gen.Tullstyr.: Till
bekräftande av att stadgandena i 15 § allmänna resereglementet varit
avsedda att hava den räckvidd, som Styr. i föreliggande fall förutsatt
paragrafen äga, ville Styr. erinra om vissa uttalanden under
förarbetena till K. K. d. 5 juni 1942 (nr 339) ang. ändring i vissa
delar av allmänna resereglementet. Enligt en i
statsrådsprotokollet till K. M:ts proposition nr 130 år 1942 med förslag till sagda
K. K. (sid. 34 ff.) lämnad redogörelse gjorde Med.Styr. i skrivelse
d. 10 dec. 1940 framställning i isyfte att Med.Styr. måtte
bemyndigas att, utan hinder av bestämmelserna i 15 § allmänna
resereglementet, utbetala en resekostnadsersättning av 5 öre för km. vid
resor, som med tjänstevelociped företoges av vissa
befattningshavare vid statens sinnessjukhus. Med.Styr. åberopade därvid, att
dylika tjänsteresor vore förenade med personliga utgifter för bl. a.
lämpliga ytterkläder och skodon, vilka bleve utsatta för stark
förslitning. I däröver avgivet yttrande avstyrkte emellertid StatsK.
bifall till framställningen. 1941 års sakkunniga för revision av
allmänna resereglementet, vilkas förslag i frågan lades till grund
för propositionen i ämnet, ansågo sig icke heller hava
tillräckliga skäl att förorda någon undantagsbestämmelse om rätt till
ersättning för resor med tjänstevelociped i fall, som åsyftades i
förenämnda framställning. I de sakkunnigas förslag till lydelse av
omhandlade 15 § — med vilket 15 § i den sedermera utfärdade
K. K. i ämnet överensstämde — intogs således icke någon dylik
bestämmelse. Mot berörda förslag erinrade Arméförvaltn.. att
resekostnadsersättning enligt 2 § i allmänna resereglementet syntes
böra utgå för sådant kostnadsfritt tillhandahållet transportmedel,
som dreves av förrättningsmannen själv; om vid en förrättning
endast dylikt fortskaffningsmedel kunde komma till användning,
syntes den omständigheten, att detsamma tillhandahölles
kostnadsfritt, icke skäligen böra utesluta förrättningsmannen från den
resekostnadsersättning, som skulle utgå, därest denne begagnade egen
velociped o. s. v. Föredragande dep:tschefen anförde emellertid
enligt statsrådsprotokollet, att den av Arméförvaltn. gjorda
erinran beträffande färd med exempelvis velociped, som kostnadsfritt
tillhandahållits, syntes gälla även den dittillsvarande
bestämmelsen, som från ersättning uteslöte bl. a. de fall, då förrättningsman
avgiftsfritt använde kronans transportmedel. Ett undantag från
nu avsedda fall syntes kunna få ganska vidsträckta konsekvenser.
För egen del vore dep:tschefen icke beredd att förorda ett dylikt
undantag. Vad nu sagts gällde även det av de sakkunniga
avstyrkta förslaget om medgivande av rätt till ersättning i vissa fall vid
resa med tjänstevelociped. Mot denna ståndpunkt gjordes icke
någon erinran från riksdagens sida. Av den lämnade redogörelsen
torde framgå, icke blott att jämväl tjänstevelociped vore att
hänföra till i 15 § allmänna resereglementet omhandlade
transportmedel utan även att frågan om tillerkännande av rätt att utfå
resekostnadsersättning vid färd med kostnadsfritt tillhandahållen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
