Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
fiskalen, jämförbart med underrätts eller länsstyrelses beslut om
debitering av stämpel, hade icke fattats, och advokatfiskal ägde
överhuvudtaget icke fatta dylikt beslut. Då i 1941 års
förordning motsvarighet saknades till stadgandet i 1914 års förordning
cm erläggande av stämpelavgift efter tillsägelse av ämbets- eller
tjänsteman, torde den enskilda parten i varje fall sedan sex
månader förflutit efter erläggande av stämpelavgiften vara
förhindrad att föra talan om återfående av denna avgift. Vad anginge
de anmärkningar, varå anmärkningsarvode icke utbetalats av
StatsK., hade länsstyrelse i tre fall efter erinran från
advokat-fiskalsämbetet meddelat beslut om fastställande av skatt, som
sedermera erlagts av part. I dessa fall torde part äga att inom tre
år fullfölja talan mot beslutet. Emellertid torde billighetsskäl tala
för att advokatfiskal även i dylikt fall borde äga utbekomma
anmärkningsarvode utan avvaktan av att de tre åren förlupit. Såsom
framginge av Kungl. Maj :ts propositioner nr 1/1925 och 1/1936
hade vid lönegradsplacering av advokatfiskal hänsyn tagits till
dennes rätt till anmärkningsarvode. Då anmärkningsarvodet
sålunda betraktats som avlöningsförmån syntes det orimligt, om
advokatfiskal skulle behöva vänta tre år på att utbekomma denna
lön. Därjämte torde den eventuella möjligheten att först efter tre
år erhålla provision på grund av gjorda anmärkningar vara föga
ägnad att, såsom avsikten varit vid införandet av
provisionsrätten, sporra advokatfiskalen och dennes tjänstemän i deras
verksamhet. Därest i fortsättningen anmärkningsarvode icke skulle
komma att utbetalas förrän tre år efter stämpelavgiftens erläggande,
torde sannolikt advokatfiskal, i stället för att såsom nu vore fallet
framställa anmärkning mot vederbörande befattningshavare,
komma att föra talan i HovRrn. Med tillämpning av detta
förfarande komme nämligen beslut i skatteärende att vinna laga kraft
inom betydligt kortare tid än tre år. Då i så fall även självklara
feldebiteringar komme att underställas HovR:s prövning, torde
HovR:s arbetsbörda komma att betydligt ökas.
StatsK. yttrade i utlåtande över besvären: Av advokatfiskal vid
granskning, varom här vore fråga, framställd anmärkning avsåge
enligt StatsK :s mening att på informell väg åstadkomma en
komplettering av underrättens eller länsstyrelsens beslut om
stämpelbeläggning. Fråga om restitution av på grund av sådan
anmärkning erlagda medel måste vid sådant förhållande kunna uppkomma
i samband med prövning av besvär över dylikt beslut. I varje fall
förelåge den möjligheten, att anmärkningsarvodet å det frivilligt
inlevererade beloppet kunde bortfalla eller minskas på grund av
att stämpelskatten vid besvärsprövningen funnes hava i annat
hänseende utgått ined för högt belopp. Då stämpelbeläggningen i
föreliggande fall ägt rum jämlikt K. F. d. 6 juni 1941 om arvsskatt
och gåvoskatt utgjorde besvärstiden tre år, räknat från beslutets
dag.
Advokatfiskiilsämbetet vid Svea HovR. (t.f. advokatfiskalen A.
Brunnberg) anförde i yttrande över besvären bl. a. följande: Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
