Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
mentet fru B. icke borde komma i åtnjutande av semester för den
tid, varunder hon åtnjutit tjänstledighet med G-avdrag, vid vilket
förhållande den henne för år 1940 tillkommande semestern
utgjorde endast 11 dagar, funne Gen.Tullstyr. ansökningen icke
föranleda annan Styr:s åtgärd än att Styr. medgåve, att 11 dagar av
tiden d. 19—d. 31 dec. 1940 finge räknas såsom semester i stället
för tjänstledighet.
I besvär hos KammarR. fullföljde fru B. sin talan och anförde
bl. a.: Enligt 2 § 2 mom. tilläggsbestämmelserna ägde
vederbörande myndighet besluta i vad mån tjänsteman vid tjänstledighet,
under vilken han vore skyldig vidkännas G-avdrag, skulle avstå
från andra med tjänsten förenade, icke kontanta
avlöningsförmåner än de förmåner av sjukvård, om vilka förmäldes i
avlöningsreglementets 5 kap. Sådant beslut syntes emellertid böra
meddelas vid beviljande av tjänstledighet och samtidigt därmed lämnad
föreskrift om skyldighet att vidkännas C-avdrag. Gen.Tullstyr.
hade vid beviljandet av nämnda tjänstledighet med C-avdrag icke
meddelat beslut om minskning av fru B. normalt tillkommande
antal semesterdagar. Fru B. hade i följd därav bibragts den
uppfattningen, att hon icke skulle vara skyldig vidkännas minskning
av semesterförmåner. Hon ansåge sig således berättigad att
komma i åtnjutande av semester under 25 dagar för år 1940.
Gen.Tullstyr :s beslut att 11 dagar av behörigen styrkt sjukdomstid
finge räknas såsom semester saknade grund i gällande
avlöningsreglemente, där 2 kap. handlade om semester och tjänstledighet.
Under tjänstledighet för sjukdom syntes det icke möjligt för en
tjänsteman att mot egen önskan åtnjuta semester. Genom beslutet
att förlägga fru B. tillkommande semester till tid, varunder hon
enligt 15 § civila avlöningsreglementet åtnjutit tjänstledighet till
följd av sjukdom, hade hon emellertid i verkligheten icke
kommit i åtnjutande av nämnda semester.
I utlåtande över besvären hemställde Gen.Tullstyr. om
besvärens ogillande och anförde bl. a.: Vad först anginge frågan,
huruvida fru B. för år 1940 varit berättigad till semester, hade Styr.
vid denna tid ansett bestämmelserna i civila
avlöningsreglementet om semester böra tillämpas sålunda, att tjänsteman, som
under ett kalenderår beviljats längre fortlöpande tjänstledighet för
sjukdom eller enskilda angelägenheter, ägde komma i åtnjutande
av semester först sedan han efter ledighetens upphörande någon
tid tjänstgjort. För en dylik tillämpning hade Styr. ansett sig
kunna finna stöd i vissa av Reg.R. och KammarR. meddelade
utslag i mål om semesterförmåner enligt 1921 års
avlöningsreglementen (jfr exempelvis mål refererade i Reg.R :s årsbok 1922
ref. 54 och 1923 ref. 67 samt KammarR:s årsbok 1934 ref. 9). I
enlighet med denna uppfattning fann Styr. enligt beslut d. 4 resp.
d. 9 dec. 1940 icke skäl bifalla de två hos Styr. gjorda
framställningar angående semester åt fru B., vilka avsågo, den ena utbyte
av åtnjuten tjänstledighet för enskilda angelägenheter under 25
dagar mot semester och den andra utbekommande av semester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
