Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
med 3,000—4,000 kr. årsinkomst vore icke rimligt. Således måste
gardinpengarna i högre grad vara avsedda att gottgöra
vederbörande alla de nyanskaffningar, omändringar, reparationer och
utbyten, som vore ofrånkomliga för att bibehålla bohaget vid
samma standard som före flyttningen. Utslagsgivande för
gardinpengarnas beräknande måste då bliva bohagets storlek och helt
naturligt torde en befattningshavare med egen bostad hava större
bohag än annan befattningshavare och detta oavsett om hon vore
gift eller ej. Det syntes följaktligen vara rimligt att med eget
hushåll avse endast, att befattningshavare skulle förhyra eller äga
bostad jämte erforderligt bohag samt regelbundet intaga
förekommande måltider i bostaden och eljest vistas där. Huruvida
vederbörande sedermera vore gift eller icke syntes sakna
betydelse. Då Ingeborg Englund direkt av hyresvärd förhyrt bostad,
som hon själv möblerat med eget bohag, samt regelbundet intagit
sina måltider därstädes och eljest vistas där, syntes hon i
enlighet med det ovan anförda få anses berättigad till den här
ifrågavarande ersättningen. På grund av vad sålunda anförts
bestre-des anmärkningens riktighet.
Revisionen anförde i påminnelser, att sedan Vattenf.Styr. i
skrivelse till Riksräk.Y. anhållit om upplysning angående tolkningen
av begreppet eget hushåll i 5, 7 och 10 §§ K. K. d. 15 juni 1944
ang. ersättning för flyttningskostnad, hade Riksräk.Y. i skrivelse
d. 1 april 1945 meddelat, att ämbetsverket för sin del icke hade
något att erinra mot en av Vattenf.Styr. föreslagen tolkning av
uttrycket, enligt vilken eget hushåll skulle anses föreligga, om den
flyttande hade hushåll i hemmet både för sig själv och för egna
familjemedlemmar eller hade hos sig anställd sådan
husföreståndarinna eller tjänare, vilken enligt 4 § nyssnämnda K. K. vore
berättigad till resekostnadsersättning vid flyttningen. Under
åberopande av detta uttalande vidhölle revisionen anmärkningen.
Genom utslag d. 4 juni 1946 prövade Riksräk.V. skäligt att med
gillande av anmärkningen förplikta Claus och Lagrell att
gemensamt eller vilken gälda gitte ersätta statsverket 50 kr., envar av
dem dock öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter
befogenhet.
Claus besvärade sig hos KammarR. och anförde bl. a., att
skäligheten talade för att begreppet eget hushåll skulle givas den
innebörd som det praktiska livet plägade inlägga i detsamma. Vid
sådant förhållande syntes icke finnas något som helst tvivel om
att Ingeborg Englund skulle vara berättigad till den högre
ersättningen enligt 10 § flyttningsersättningskungörelsen.
Statens lönenämnd yttrade i avgivet utlåtande: Den första
avlöningsförfattning, i vilken uttrycket eget hushåll kommit till
användning, syntes hava varit 1919 års K. K. ang. flyttningshjälp
till personal vid armén och marinen (nr 543). Termen hade
sedermera upptagits i tilläggsbestämmelserna till 1921 års
officers-och manskapsavlöningsreglementen och hade allt sedan dess
använts för att gradera förmånen av tjänstgöringstraktamente för
4†—473178. Kammarrättens årsbok 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
