Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
lämpas, som om de varit gällande under vars och ’ens hela
tjänstetid. En tillämpning å rekryteringspersonalen av sneddnings- och
till-godoräkningsbestämmelserna i Saar allenast i vad avser tiden efter
d. 1 juli 1947 måste leda till ett materiellt sett synnerligen
otillfredsställande resultat för de amanuenser, vilka enligt
befordrings-kungörelsen nämnda dag skola hänföras till lönegrad Ge 23 eller Ge
24. En till lönegrad Ge 22 hänförd amanuens skulle för övrigt vid
en sådan tillämpning av bestämmelserna kunna uppnå 25
löneklassen tidigare än en till lönegrad Ce 23 eller Ce 24 hänförd amanuens.
Under åberopande härav anser jag, att StatsK. bort medgiva
sneddning och tillgodoräkning för berörda personal.
I besvär hos KammarR. yrkade Cavalli — då
militärtjänstgöring såsom reservofficer enligt hans mening vore att hänföra till
sådant uppdrag för statens räkning som omförmäldes i 2 § 4 mom.
befordringskungörelsen och under åberopande i övrigt av vad
minoriteten i StatsK. anfört — att fr. o. m. d. 1 juli 1947 bliva
placerad i 25 löneklassen och att för löneklassuppflyttning få
räkna sig till godo tiden fr. o. m. d. 1 juli 1945.
I utlåtande över besvären anförde StatsK. (generaldirektören
Björck samt statskommissarierna Örtengren och Norberg)
följande: Innan StatsK. ginge att motivera sin uppfattning rörande de
omtvistade bestämmelsernas rätta tolkning ville ämbetsverket
förutskicka, att de nya avlöningsförfattningarna företedde sådana
brister med avseende å överskådlighet och klarhet, att svårigheter
vid tolkningen a priori måste uppkomma. Där författningstexten
icke lämnade bestämd och uttrycklig vägledning, vore man
därför nödsakad att utfylla luckorna med ett försök till bedömande
av vad som varit lagstiftarens mening. I föreliggande mål gällde
frågan, huruvida lönetursberäkning enligt kungörelsen angående
reglerad befordringsgång vore avsedd att fristående reglera
löneturen inom den lönegradsserie, som den speciella
befordrings-gången omfattade, eller om uppflyttning av en och samma
»be-fordringsgångstjänst» till högre lönegrad skulle betraktas som
tillträde av »annan» tjänst med de konsekvenser dylik befordran
finge enligt bestämmelserna i 26 § 2 mom. Saar. StatsK :s
majoritet hade besvarat den sistnämnda frågan nekande och följaktligen
vid inplacering i löneklass i befordringsgångslönegraderna ansett
begynnelselöneklassen i varje grad vara den tillämpliga. Visst
stöd för denna tolkning hade StatsK. trott sig finna i K. M:ts
cirkulär till statsmyndigheterna angående vissa anställnings- och
tjänstgöringsförhållanden inom statsförvaltningen (1947 nr 542),
avsnitt 4 om begränsning av vikariatsförordnanden m. m. Av där
citerade uttalanden av 1945 års lönekommitté framginge, att
tjänsteman inom reglerad befordringsgång icke borde erhålla
förordnande att vikariera å högre tjänst inom samma befordringsgång,
såvida ej uppehållandet av den högre tjänsten föranledde, att
särskilda mera kvalificerade eller ansvarskännande göromål ålades
tjänstemannen eller fråga vore om förordnande av stadigvarande
natur. Detta uttalande kunde svårligen tolkas annorlunda än som
uttryck för den uppfattningen, att tjänster inom samma beford-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
