- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
153

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XXXIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyssnande till ljudet av steg i korridoren och alltemellanåt
seende på cheminéklockan.

— Anna Arkadjevna har bett hälsa, att hon farit till
teatern, — anmälde en betjänt.

Jasjvin hällde ännu ett mått konjak i det pärlande
vattnet, drack ur det, knäppte till sin rock och reste sig.

— Nå, skall vi fara dit? — sade han med ett svagt leende
under mustascherna och lät med detta leende förstå, att
han fattat orsaken till Vronskijs nedstämdhet, men icke
ansåg, att den var av någon betydelse.

— Nej, inte jag, — svarade Vronskij buttert.

— Men jag är tvungen, jag har lovat komma. Nå,
farväl till härnäst. Annars kunde du komma på parkett, du
kan få Krasinskijs plats, — tillade Jasjvin och gick.

— Nej, jag har en sak att utträtta.

»Med en hustru är det bekymmersamt, med en som inte
är ens hustru är det ännu värre», tänkte Jasjvin, då han
lämnade hotellet.

Då Vronskij blivit ensam steg han upp från sin stol och
började gå fram och åter i rummet.

»Ja, vad är det i dag? Fjärde abonnemanget... Jegor
och hans fru kommer att vara där, och troligen mor med.
Det betyder, att hela Petersburg är på teatern. Nu har
hon kommit in, tagit av sig pälsen, trätt in i salongens ljus.
Tusjkevitj, Jasjvin, furstinnan Varvara...» — föreställde
han sig. — »Nå, än jag? Är jag rädd, eller har jag
överlämnat hennes skydd åt Tusjkevitj? Hur jag ser på saken, är
det dumt, fånigt... Och varför har hon då bragt mig i
denna belägenhet?» sade han och slog ut med armen.

Med denna rörelse kom han att stöta till bordet, på
vilket seltersflaskan och konjakskaraffinen stodo, och denna
vacklade till av stöten. Han ville gripa tag i karaffinen, den
gled honom ur händerna och föll. Förargad gav han bordet
en knuff och ringde på betjäningen.

— Om du vill vara i tjänst hos mig, — sade han till
kammartjänaren, då denne kom in, — så kom ihåg, vad du
har att göra. Det här får inte upprepas. Du får ta bort
det här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free