Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte delen
- VII
- VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kat’ja, jag har plågat dig! Kära, förlåt mig! Det är
ett vansinne! Kat’ja det är mitt fel alltigenom. Och hur
har det varit möjligt att så plågas av en sådan dumhet.
— Nej, jag tycker synd om dig.
— Om mig? Om mig? För att jag är en vettvilling!...
Och varför inte om dig? Det är förfärligt att tänka, — att
vilken främmande person som helst kan förstöra vår lycka.
— Naturligtvis är det upprörande...
— Nej, så får jag söka förmå honom att stanna hos
oss hela sommaren och tävla med honom i älskvärdhet, —
sade Levin kyssande hennes händer. — Du skall få se. I
morgon... Ja, det var sant, i morgon ger vi oss ju av på
jakt.
VIII.
Följande dag, då damerna ännu icke voro uppstigna,
stodo jaktåkdonen, en trilla och en arbetsvagn, framför
trappan, och Laska, som redan vid morgonens inbrott begripit,
att man skulle fara ut på jakt, satt nu, efter att ha gnällt
och sprungit omkring så mycket hon orkat, bredvid
kusken i trillan och blickade orolig och med ogillande av
dröjsmålet bort mot dörren, varifrån jägarna ännu icke trätt ut.
Först kom Vasenjka Veslovskij i höga, nya stövlar, som
räckte ända upp mot mitten av hans tjocka lårben, klädd
i en grön blus och omgjordad med en av nygarvat
läder doftande patronväska. På huvudet bar han sin
bandprydda mössa och i handen hade han en ny bössa av
engelskt fabrikat, som saknade hängrem. Laska skuttade
fram till honom, hälsade på honom, frågade genom att
springa fram och tillbaka på sitt sätt, om de andra skulle
komma snart, men då hon icke fick något svar, vände hon
tillbaka till sin post och intog åter en orörlig ställning
efter att ha lagt huvudet på sned och spetsat ena örat.
Slutligen sprang dörren upp med en smäll, och Krak,
Stepan Arkadjevitjs gråbruna pointer, kom störtande ut
virvlande om i luften, och efter honom följde Stepan
Arkadjevitj med bössa på armen och cigarr i mun. »Tout beau,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0195.html
