Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kan man få arbete hos er nu i bärgningstiden? —
frågade han.
— Jag vet inte, min vän.
— Ja, håll nu bara åt vänster, så kommer ni rätt, —
sade bonden, som tydligen endast ogärna ville skiljas från
de förbifarande och hade god lust att prata.
Kusken satte hästarna i gång, men knappt hade
vagnen svängt in på sidovägen, förr än bonden ropade: —
Stopp, stopp! — Hej, kamrat, stanna! — ropade två röster.
Kusken stannade.
— Nu kommer de! Se där kommer herrskapet! —
ropade bonden. — Se, så många de är! — sade han pekande
på fyra personer till häst och två, som sutto i en charabang,
vilka nalkades på stora landsvägen.
Ryttarna voro Vronskij, Veslovskij, en lakej och Anna,
i charabangen sutto furstinnan Varvara och Svijazjskij.
De hade begivit sig ut för att ta motion och samtidigt
besiktiga några nyanlända skördemaskiner.
Då de sågo landån stanna, slogo ryttarna om från trav
till skritt. Först kom Anna med Veslovskij vid sin sida.
Anna red makligt fram på ett litet rött, kraftigt byggt
engelskt sto med klippt man och stubbsvans. Hennes vackra
huvud, vars svarta hårslingor ostyrigt tittade fram under
den höga hatten, de fylliga axlarna, den smärta midjan i
åtsittande svart riddräkt och den gratiösa hållningen
fängslade Dollys blick.
I första ögonblicket fann hon det icke riktigt passande,
att Anna red. Med Darja Alexandrovnas begrepp om
ridande damer förknippades nämligen föreställningen om ett
lätt ungdomligt koketteri, som enligt hennes mening icke
passade samman med Annas ställning. Men då hon fick
se henne på nära håll, försonades hon genast med hennes
ritt. Trots elegansen var allt så enkelt, lugnt och värdigt
i Annas hållning, dräkt och rörelser, att intet kunde synas
mera naturligt.
Vid sidan av Anna kom Vasenjka Veslovskij på en
hetriden grå kavallerihäst sträckande ut de tjocka benen
framför sig med en tydlig min av självbelåtenhet. På huvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
