Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med något, som tvang till beundran, i hennes sätt, då hon
på en gång vresigt och älskvärt svarade Veslovskij, som bad
om tillåtelse att få rida på hennes sto för att lära det
högergalopp. Och det tycktes, som om hon själv vore
medveten om sin tjuskraft och gladdes åt den.
Då de båda damerna tagit plats i landån, erforo bägge
plötsligt en känsla av förlägenhet. Anna kände sig
förvirrad av den iakttagande och frågande blick, som Dolly
riktade på henne. Dolly å sin sida var förbryllad, därför
att hon efter Svijazjskijs yttrande om »vehikeln» icke kunde
låta bli att känna sig generad för den gamla landå, i vilken
Anna kommit att sitta tillsammans med henne. Kusken
Filipp och kontoristen hade samma känsla. Detta gjorde,
att kontoristen visade en överdriven beskäftighet med att
hjälpa damerna att ta plats, och att kusken, som icke kunde
förställa sig, fick en mulen uppsyn i sitt ansikte, vittnande
om, att han icke ämnade visa sig handfallen inför yttre ståt.
Han log ironiskt tittande på den svarte travaren och drog
i sitt stilla sinne den tröstande slutsatsen, att den där
svarte dragaren framför charabangen nog kunde duga som
promenadhäst, men minsann aldrig skulle orka med att dra
modiga fyrtio verst i ett sträck.
Bönderna kring kärran hade alla rest sig upp och stodo
och betraktade herrskapsfolkets möte med glättig
nyfikenhet och gjorde sina förklarande anmärkningar.
— De ä också glada, de har nog inte träffats på länge,
— sade gubben med basthuvudbonaden på det krusiga håret.
— Titta, farbror Gerasim, den där svarta hingsten skulle
vi ha att köra in säd med, då skulle dä gå undan!
— Och se, den där i byxor — ä det ett kvinnfolk? —
sade en och pekade på Vasenjka Veslovskij, som just skulle
svinga sig upp i damsadeln.
— Nej, det ä ju en karl, såg du inte, så ledigt han
hoppa’ opp?
— Nå, pojkar, vi ska väl inte lägga oss och sova igen!
— Nej, inte ska ni sova! — sade gubben och plirade
mot solen. — Det är långt över middagstiden! Hugg i nu!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
