- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
474

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - IV - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karenin kom till begravningen. Men vi sörjde för att han
inte träffade samman med Aljosja. För honom, för hennes
man, är det i alla fall nu lättare. Hon har löst honom från
ett band. Men min stackars son, han hade helt givit sig
hän åt henne. Hade övergivit allt — sin karriär, sin mor.
Och hon hade inget förbarmande med honom, med avsikt
har hon helt tillintetgjort honom. Nej, säga vad man vill,
hennes död var en dålig kvinnas död, hon dog som en kvinna
utan religion. Må Gud förlåta mig, men jag kan inte
upphöra att hata hennes minne, jag som ser, hur min son
går under.

— Nå, men hur har han det nu?

— Det är Gud som bragt oss hjälp — detta serbiska
krig. Jag är en gammal kvinna, jag förstår ingenting av
detta, men Gud har sänt honom detta. Naturligtvis känner
jag det förfärligt i min egenskap av mor, och framför allt,
det sägs: ce n’est pas très bien vu à Pétersbourg. Men vad
kan jag göra! Endast detta kan åter höja honom. Jasjvin
— hans vän — hade spelat bort allt och beslutit sig för att
ge sig av till Serbien. Han kom till honom och övertalade
honom att göra sig sällskap. Nu är detta ett intresse, som
livar honom. Var snäll och tala med honom, jag vill så
gärna, att han får höra något, som kan förströ honom.
Han är så svårmodig. Och till råga på olyckan har han fått
ont i tänderna. Han kommer att bli mycket glad åt att få
träffa er. Var snäll och tala med honom, han går fram och
tillbaka på denna sidan om vagnen.

Sergej Ivanovitj yttrade, att det skulle glädja honom,
och gick ut på andra sidan om tåget.

V.



I den sneda skugga, som en hög uppstaplade säckar
kastade i aftonsolens sken, gick Vronskij iförd sin långa
promenadrock med händerna i fickorna och hatten skjuten
djupt ned i pannan fram och tillbaka som ett vilt djur i sin
bur ett tjugotal steg fram och ett tjugotal steg tillbaka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free