Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rem i seltyget väl hårt, men det skulle ha tett sig som en
tillrättavisning, och vad han nu önskade var ett
vänskapligt samtal. Men det ville icke falla honom in något annat,
som han kunde säga.
— Här måste man hålla till höger, det står en stubbe
här, — sade kusken och sökte dra i tömmen för Levin.
— Rör inte, jag behöver ingen undervisning! — slapp
det från Levin, som blev förargad över kuskens
inblandning. Som alltid blev han vresig, då någon störde honom,
och till sin sorg fick han strax erfara, hur felaktig hans
förmodan var, att hans nya själsstämning skulle äga förmåga
att med ens göra honom till en annan i hans beröring med
verkligheten.
Då det endast var en fjärdedels verst kvar till gården,
fick Levin syn på Grisja och Tanja, som kommo springande
emot honom.
— Morbror Kost’ja! Nu kommer både mamma och
morfar och Sergej Ivanovitj och så en till, — sade de och
klevo upp i kärran.
— Vem då?
— Det är en ryslig en! Och med armarna gör han så
här, — sade Tanja, reste sig upp i vagnen och härmade
Katavasov.
— Är han gammal eller ung? — frågade Levin leende.
Tanjas armrörelser påminde honom om något.
»Ack, måtte det bara inte vara någon otrevlig människa!»
— tänkte Levin.
Så fort Levin hann till nästa vägkrök, fick han
emellertid syn på hela sällskapet, som kom vandrande för att möta
honom. Han kände genast igen Katavasov i en herre med
halmhatt, som gick och svängde med armarna alldeles
som Tanja hade gjort.
Katavasov pratade mycket gärna om filosofi, varom
han skaffat sig vissa begrepp i naturforskarekretsar, där
man aldrig riktigt trängt in i denna vetenskap, och i Moskva
hade Levin på sista tiden ofta varit i tvist med honom.
Och minnet av ett bland dessa samtal, varunder
tydligtvis Katavasov hade varit av den meningen, att det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
