Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, som ägde övertaget, var det första, som steg upp i
Levins tanke, då han fick syn på honom.
»Nej, jag skall inte vidare inlåta mig i tvister. Inte,
vad än må ske, lättsinnigt yppa mina tankar», sade Levin
till sig själv.
Då han stigit ned från vagnen och hälsat på brodern och
Katavasov, frågade Levin efter sin hustru.
— Hon har burit ut Mit’ja i Kolok (det var en
skogsdunge i närheten av gården). Hon ville ha honom där, det
är så varmt inne, — sade Dolly. Levin hade alltid varit
emot, att hustrun skulle föra barnet ut i skogen, han ansåg
detta vara farligt, och underrättelsen berörde honom
oangenämt.
— Ja, hon drar honom med sig överallt, — sade gamle
fursten leende. — Jag rådde henne att gå in i iskällarn med
honom.
— Hon ville gå till bigården. Hon trodde, att du var
där. Vi skall gå dit, — sade Dolly.
— Nå, vad har du för dig nu för tiden? — sade Sergej
Ivanovitj, skilde sig från de övriga och slöt sig till brodern.
— Ingenting särskilt. Lantbruket ger mig som vanligt
sysselsättning, — svarade Levin. — Nå, stannar du någon
tid? Vi har väntat så länge på dig.
— En två veckor. Jag har mycket att göra i Moskva.
Vid dessa ord möttes brödernas blickar, och trots sin
ständiga, nu alldeles särskilt starka åstundan att stå i ett
vänskapligt och framför allt uppriktigt förhållande till sin
bror, kände Levin, att det plågade honom att se på denne.
Han slog ned ögonen och visste icke, vad han skulle säga.
Han sökte erinra sig några sådana samtalsämnen, som
kunde vara behagliga för Sergej Ivanovitj och därtill kunde
föra dennes tankar bort från kriget i Serbien och den
slaviska frågan, varpå han antytt genom att tala om sin
sysselsättning i Moskva. Levin kom därför med en fråga om
Sergej Ivanovitjs bok.
— Nå, har din bok blivit recenserad? — sade han.
Sergej Ivanovitj log åt, att brodern kommit att välja
just denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
