Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Järn och stål - Gjutjärnets standardisering - 5. Material för verktyg - A. Legerade verktygssstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnets standardisering
(Förslag)
Tackjärnsgjutgods är i form gjutet icke smidbart järn.
Indelning:
I. Allt efter det använda materialet och gjutmetoden
erhåller gjutgodsets brottyta olika utseende, varav
uppkommit benämningarna:
a) Grått tackjärnsgjutgods; med riklig grafitutskiljning.
b) Halvgrått eller melerat tackjärnsgjutgods; med
ringa grafitutskiljning.
c) Vitt tackjärnsgjutgods; utan eller med spår av
grafitutskiljning. Godset har vid normal avkylning stelnat vitt
på grund av sin kemiska sammansättning.
d) Kokillhärdat tackjärnsgjutgods; gods, som genom
avkylning mot kokill stelnat helvitt eller erhållit en vit
ytterzon och en bakom liggande grå zon.
II. Allt efter formningsmetoden skiljer man på:
a) Tackjärnsgjutgods, gjutet i råsand.
b) » » » torrsand.
c) » » » permanenta formar.
d) » centrifugalgjutet:
1. i sand
2. i permanenta formar.
III. Allt efter användningsändamål och hållfasthets- eller
andra materialfordringar:
a) Handels- och konstgjutgods, på vilket icke sättas några
särskilda hållfasthetsfordringar.
b) Byggnads- och allmänt maskingods. Drag- och
böjningshållfasthet motsvara kvalitet B.
c) Maskingods med särskilda hållfasthetsföreskrifter.
Gjuteriet garanterar allt efter överenskommelse material
med drag- eller böjningshållfasthet, motsvarande
kvalitet B—D.
d) Kokillhärdat gods.
e) Syrabeständigt gods.
f) Eldhärdigt gods.
g) Speciella qodsslaq.
II. Material för verktyg
A. Legerade verktygsstål
För att förbättra kolstålens viktigaste egenskaper: eggskärpa,
slitstyrka och anlöpningsbeständighet, tillsättas andra
legeringsämnen, förutom de små mängder, som finnas av mangan,
kisel etc, såsom krom, wolfram, mangan, nickel, vanadin,
molybden, kisel i större eller mindre mängder.
Nästan alla dessa legeringsämnen hava inflytande på stålets
struktur. Är tillsatsen av legeringsämnen ringa, så är
strukturförändringen nästan omärklig. Nickel och kisel användas
endast i förening med andra legeringsämnen, såsom krom-nickel
(slagverktyg), kisel-krom (fräsar och gängverktyg),
kisel-krom-wolframvanadin (mejslar).
Nickel, krom, wolfram, vanadin och molybden göra stålet
mera finkornigt, kisel ökar kornstorleken.
Genomhärdningsförmågan ökas av krom, mangan, nickel och
molybden samt kisel.
Anlöpningsbeständigheten ökas av wolfram, krom, vanadin
och molybden. I kromnickelstål verkar nickel höjande på
anlöpningsbeständigheten.
Vid stor tillsats av krom och wolfram bildas en särskild art
av karbider som äro olösliga; dessa benämnas ledeburit eller
dubbelkarbider.
Verktygsstålen kunna indelas efter strukturen i perlit-,
mar-tensit-, austenit och ledeburitstål.
Perlitstål har ringa tillsats av legeringsämnen. Strukturen
skiljer sig icke avsevärt från de rena kolstålens struktur. Den
består således i härdat tillstånd huvudsakligast av martensit.
Som legeringsämnen innehålla dessa stål mindre mängder av
krom eller wolfram eller något mer än vanlig tillsats av mangan
eller kisel.
Martensitstål äro stål med ringa kritisk härdningshastighet.
Strukturen består således av martensit även vid långsam
av-svalning. De äro naturhårda eller självhärdande, enär de
kunna härdas i luft. Legeringsämnen äro nickel, krom, mangan
etc. Allt efter arten och mängden av legeringsämnen måste
härdningen utföras i luft eller olja. Oljehärdade stål ligga
mellan de rena martensit- och perlitstålen.
Austenitstål. Genom hög tillsats av nickel, krom eller
wolfram kan perlitbildningen förhindras, d. v. s. omvandling av
tt-järn till y-järn undertryckas. Dessa stål äro omagnetiska
och ej härdbara. En begränsad härdning kan uppnås genom att
förvandla austeniten delvis i martensit. Till dessa stål höra de
rostfria stålen och de mycket slitstarka manganstålen.
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
