Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mekanik - Grundbegrepp - Tillämpningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svängmassa: GD2 kgm2. Användes ofta i praktiken i stället
för tröghetsmomentet J. G är den roterande massans vikt
i kg och D dess tröghetsdiameter i m. Följande samband
gäller:
GD2 ~ 4g J
Är tröghetsmomentet relativt tyngdpunkten = Jt så blir
tröghetsmomentet relativt en axel på avståndet a m
G
J = Jt + — a2 kgmsek2.
Levande kraft vid lineär rörelse
L = Va y v2 kgm
där G är kroppens vikt i kg och v dess hastighet i m/sek.
Levande kraft vid rotation kring axel
L = V2J oo2 kgm
där J är kroppens tröghetsmoment i kgmsek2 och 00 dess
vinkelhastighet i 1/sek.
Levande kraften är lika med den arbetsmängd, som erfordras
för att accelera kroppen från hastigheten noll upp till v resp.
a; samma arbetsmängd erfordras för att bringa kroppen
till stillestånd.
Rörelseekvationer.
Sambandet mellan den verkande kraften K kg, massan
G d2s d2s
m = l|p accelerationen b = är K = m • b = m ^2.
Vid rotation kring en axel gäller för en kropp med
tröghetsmomentet J, på vilken vridande momentet M kgm utövas, att
da)
M=J.e=J-^
Tillämpningar
Rätlinjig rörelse vid fritt fall.
Den verkande kraften K är då lika med kroppens vikt
G = m • g kg, där g = jordaccelerationen 9,81 m/sek2.
Rörelseekvationen lyder:
d2s
K^m • g = m
g^f = g (accelerationen är alltså konstant)
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
