- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 5:te upplagan, 1941 /
199

(1936)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Järn och stål - b) Material för verktyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ledeburitstål äro snabbstål. De kännetecknas av sin stora
halt av wolfram- och kromkarbider. Namnet är taget från den
eutektiska strukturen, som smältan uppvisar i stelnat tillstånd.
Den eutektiska strukturen, som finnes i ämnet efter gjutningen,
har den nackdelen, att den består av grova karbidkristaller
(götstruktur), som endast kunna bringas till lösning medelst
smidning eller varmvalsning. Om götstrukturen ej sönderdelas
fullständigt medelst varmbearbetning, blir stålet skört.

Härdning.

a) Kolstål och svagt legerade stål.

För att erhålla det bästa resultatet med värmebehandlingen
måste den rätta härdningstemperaturen användas. Den är
beroende av kolhalten och legeringens beståndsdelar. En stor
roll spelar även avk/lningshastigheten, som bestämmes av
av-kylningsmedlet: vatten, olja, luft, och även av verktygets
tvärsektion. Resultatet är vidare beroende av jämn uppvärmning,
avkylning och anlöpning, och icke minst av verktygets
konstruktion. Detta bör vara så konstruerat, att skarpa hörn och
hastiga övergångar från tunt till tjockt gods undvikas. Härigenom
erhålles ett mera spänningsfritt gods. Från härdningen
härledande värmespänningar kunna förminskas eller borttagas
medelst anlöpning.

Det inre förloppet i stålet vid värmebehandling har beskrivits
å sid. 191. Såsom där nämnts, påverka legeringens
beståndsdelar strukturen och äro omvandlingspunkterna beroende av
kolhalten. Så uppträder t. ex. perlitpunkten hos stål med 1,5%
Cr-halt redan vid 0,6 till 0,7 C. Dessutom nedsätter krom den
kritiska avkylningshastigheten, så att Cr-stål vid närvaro av
Mn eller Si kunna härdas i olja eller luft. Allmänt gäller, att
stål blir skört med tilltagande C- och Cr-halt. A andra sidan
minskar krom även stålets känslighet för
härdningstemperaturen och ökar hårdhetsintervallen.

Om största hållbarhet önskas för verktygets skär, måste stål
användas, som härdas i vatten. Dessa äro antingen rena
C-stål eller legerade C-stål med 1 till 8% wolfram, vilka också
kunna vara svagt legerade med andra element (under 1 %).
Dessa wolframstål äro dessutom mycket sega, då de ej
genomhärdas fullständigt.

Om man vill uppnå största volym- och formbeständighet,
varvid fordringarna på skärets hållbarhet komma i andra
rummet, måste stål väljas, som härdas i olja eller luft. Det är sådana
stål, som utom C och W innehålla Cr, Mn och Si upp till 10%.
I luft härdas endast högt legerade kromstål och rena
manganstål (0,9% C, c:a 10% Mn). Stål med 10 till 12% Mn ha största
beständighet med avseende på volymen, men äro ej så hårda
som kromstål med 1 till 1,5% C, som härdas i olja.

199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1941/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free