Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett sammanträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men om jag så skulle vända tillbaka till er?»frågade
hon.
»Då skulle jag» — han gav henne en underlig blick
— »bli i hög grad störd i mitt lugn.»
»Jag är er lagliga hustru. Ni har ju aldrig begärt
skilsmässa.»
»Jag inser nu, att jag handlat vårdslöst», sade han
tankfullt. »Men det skall bli ett av mina första
företag att reparera det.»
Hon gick fram till honom och lade sin hand på hans
arm.
»Du vill således inte veta av mig, John?» Hennes
röst var mild och smekande och handen låg kvar som
en frestelse. »Om jag sade dig, att jag har begått ett
misstag? Om jag sade dig, att jag är mycket olycklig?
Och det är jag — jag har begått ett misstag.»
Messner började bli rädd. Han kände att han
vek-nade under den lätt vilande handens tryck. Väldet
över situationen höll på att glida ifrån honom, allt hans
härliga lugn var på väg att ge sig av. Hon såg på
honom med försmältande värme i sin blick, och han
tycktes redan befinna sig i upptinande tillstånd. Han kände
sig som vid randen av en avgrund och utan styrka att
stå emot den makt, som drog honom dit.
»Jag vänder tillbaka till dig, John. Jag gör det i
dag — nu i denna stund.»
Som i en mardröm vred han sig under hennes hand.
Medan hon talade, tyckte han sig höra ett svagt
genljud av Loreleis sång. Det var som om ett piano spelat
någonstädes och dessa toner trängt till hans örhinnor.
Plötsligt rusade han upp, stötte henne ifrån sig, just
då hon försökte slå sina armar omkring honom, och gick
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
