Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Karl Ifvarsson i bondeståndet. — Representationsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL IFVARSSON i BONDESTÅNDET. 9
på hans förmåga att utveckla sig med åren. Denna hans
skyddsvänlighet sträckte sig dock icke så långt, att han
var fiende till utvidgad näringsfrihet; tvärt om återfinnes
han bland dem, som väckte förslag om skråtvångets upp-
häfvande, och då detta uppnåddes genom kungl. förord-
| ningen af den 18 juli 1864, hade äfven han sin andel i
p äran för den seger, som det fria näringslifvets vänner den
gången vunno. Anda från början af sin politiska bana
en afgjord fiende till allt, som innebär ett särskilt gyn-
nande af någon del af nationen på bekostnad af någon
annan del, fann han städernas och deras borgerskaps pri-
vilegier ej mindre orättvisa än adelns och prästerskapets,
och ifrade för den skull för landthandelns frigifvande, på
det att landtmannen måtte äga frihet att köpa sina för-
nödenheter hvar hälst han kunde få dem bäst och
billigast.
En lång och sorglig erfarenhet från hemorten, där
| han äfven efter sitt frånträdande af nämdemansskapet
je varit flitigt anlitad för utredande af rättstvister, hade lärt
honom, till hvilka olyckliga följder en allt för långt drif-
ven processlystnad kan leda en allmoge, som blott allt
för ofta är benägen att "gå till kungs” för en gris. Han
hade sett mer än en välburgen man gå från gård och
grund för en förlorad rättegång, medan mången blifvit
utfattig innan han vunnit en rättvis sak. Mer än de
fleste medveten om, att en mager förlikning är bättre än
en fet process, värkade han alltså för inrättande af för-
mål, som ej voro af allt för invecklad natur, ovillkorligen
skulle hänskjutas, innan parterna gingo till rätta med
hvarandra. Han hoppades häraf en stor minskning i
antalet onödiga rättegångar och i följe därmed en enk-
lare, snabbare och framför allt billigare rättsskipning.
Då frågan om domstolsväsendets ordnande i vårt land
åter på allvar kommer på dagordningen, torde denna
hans tanke — som för öfrigt delats af ej få skarpsinnige
jurister — än en gång komma till heders.
Men allt framstegsarbete under de sista ståndsriks-
dagarna skulle snart församla sig i en enda brännpuukt
— frågan om ståndsförfattningens upphäfvande och repre-
sentationens ordnande på mera tidsenliga grunder. Allt
ifrån 1840 hade representationsfrågan behärskat sinnena;
likningsdomstolar i hvarje socken, till hvilka alla tviste-
SNR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
