Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Karl Ifvarsson i bondeståndet. — Representationsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSKON
adhd
-
10 KARL IFVARSSON OCH LANDTMANNAPARTIET.
förslag efter förslag hade framlagts och förkastats; men
med år 1860 hade frågan blifvit brännande. Reformens
vänner hade omsider hunnit tröttna på att arbeta för-
gäfves, och vid slutet af 1860 års riksdag anhöllo borgare-
och bondestånden i ganska bestämda ordalag hos regeringen
om framläggande för nästa riksdag af ett representationsför-
slag, grundat på samfälda val utan hänseende till stånd
eller klasser, och med lika rösträtt för hvarje valberätti-.
gad. De nya kommunallagarna, som af samma riksdag
behandlades och 1862 af regeringen utfärdades, erbjödo
jämte den omarbetade bevillningsförordningen en lämplig,
dittills delvis saknad grundval för ett representationsför-
slag, och framför allt var genom landstingens tillkomst
den hittills oöfvervunna svårigheten att finna en lämplig
valnämd för den öfre kammaren med en gång häfd.
Den 5 januari 1863 framlade Karl XV:s regering,
hvars främste man då var Louis De Geer, det förslag,
som under nästföljande riksdag upphöjdes till grundlag
och sedan dess är Sverges riksdagsordning.
I högtidlig audiens hade bondeståndet till konungen
framburit sin tacksägelse för förslagets framläggande; i
högtidsdräkt mötte samtlige ståndets ledamöter, då det
den 4 december 1865 förelåg till slutligt afgörande, och
gafvo sitt bifall enhälligt och utan ett ords diskussion.
Men det oaktat hade äfven inom bondeståndet meningarna
om förslaget ej varit så alldeles odelade. Borgarståndet,
som genom upptagande af de nya element, 1856 års re-
form tillfört det, blifvit ombildat till ett "tredje stånd”
i allmänt europeisk mening, lefde fullt och fast i den
tron, att reformen skulle lägga den politiska makten i
dess och dess förut orepresenterade likars händer, och
man hörde till och med beklaganden öfver, att allmoge-
männen i den nya representationen skulle inskränkas till
ett försvinnande fåtal. Klart är, att inom själfva bonde-
ståndet en dylik utsikt skulle motses med allt annat än
blida ögon, och mer än en hederlig danneman var nog
böjd att möta förslaget med det inkastet: "Nu ha vi vår
fjärdedel, men ingen vet, hvad ett nytt riksdagsskick
kan gifva oss; och en fågel i hand är ju bättre än tio i
skogen.”
Till de tveksamme hörde en tid äfven Karl Ifvars-
son. Sin vana trogen, vägde han länge och noga skälen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
