Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den stora kompromissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA KOMPROMISSEN. 25
ett af hufvudvillkoren i kompromissen. Detta berodde i
främsta rummet på skåningarna och det förhärskande infly-
tande de vunnit inom andra kammaren. Sedan man väl
blifvit ense om, att indelningsbördan såsom skatteform
skulle försvinna med de öfriga grundskatterna, mot det
att försvaret bättre ordnades, var det ur skattefrågans
synpunkt fullkomligt likgiltigt, om den blifvande stammen
skulle vara bofast eller kontant aflönad. Det förra hade
då naturligtvis inneburit att staten skulle sörja för torpen,
vare sig genom att afsätta dylika på sina egendomar eller
genom aftal med rust- och rotehållare att framgent mot
skälig ersättning få använda de gamla torpen.
En härordning med bofast stam skulle betydligt lät-
tat öfvergången från det gamla till det nya. Äfven ur
militärisk synpunkt torde den, som ej en gång för alla
tror på det ena eller andra systemets ofelbarhet, väl
få medgifva, att på det ena så väl som på det andra ett
godt härväsende bör kunna byggas. Af indelningsbördans
upphörande som skatteform behöfver således ingalunda
med nödvändighet följa indelningsvärkets utdömande såsom
militärisk inrättning. Men denna synpunkt kom aldrig
rätt till tals under 1870-talets strider. Skåningarna hade
alltför tungt känt trycket af en börda, som drabbar deras
landsända hårdare än det öfriga riket, att ej den därvid
bundna stammens möjliga militära fördelar däraf skulle
trängas i skuggan. Med det inflytande de förmått till-
vinna sig i andra kammaren, och som ej i nämnvärd mån
motvägdes af deras uppsvenska kamrater, kunde de allt
ifrån början bestämma riktningen af kammarens uppträ-
dande i försvarsfrågan. I den med anledning af kom-
promissbeslutet aflåtna skrifvelsen af den 24 maj 1873
gaf alltså riksdagen under väntan på ett kungligt här-
ordningsförslag, grundadt på en vidsträcktare tillämpning
af den allmänna" värneplikten, tillkänna sin åsikt, "att
den indelta armén icke är tillräcklig för landets försvar,
icke häller lämplig såsom befälsstam för en armé, bestå-
ende af värnepliktige, samt att till följd däraf en befäls-
stam bör bildas ur de värnepliktiges led mot den ersätt-
ning af statsvärket, som kan blifva erforderlig, och således
den indelta armén icke vidare blifva hvarken lämplig
eller behöflig för åstadkommande af ett för landets själf-
ständighet betryggande och efter dess förhållanden läm-
Verdandis småskrifter. 24. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
