Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Arvid Posses ministär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVID POSSES MINISTÄR. 32
talmansstol skänka regeringen sitt mäktiga stöd i allt,
där den förblef sitt ursprung trogen. Som ledamoti den
parlamentariska skattekomitén grep han sig kraftigt an
med ordnandet af vårt föråldrade skatteväsende och med
dess under sekler på hvarandra hopade bärg af dammiga
luntor, förordningar, påbud, reskript, förklaringar och
förklaringar af förklaringar, men måste snart tillstå, att
han här kommit in i ett Augias stall, hvars rensning
öfversteg till och med hans krafter.
Det är redan nämt, huru landtmannapartiet under
tidernas lopp allt mera utbildat sig till ett folkparti. Ur
dess strider mot byråkratin framgick den mognade insikten
om behofvet af att kraftigt och segrande värna vår folk-
liga själfstyrelse, ur kampen för bondens ekonomiska jäm-
likhet med öfriga klasser framgick nu under detaljarbetet
med skattereformen öfvertygelsen att äfven mellan dessa
öfriga klasser större rättvisa måste skipas, närmast genom
upphäfvande så vidt möjligt af de personliga skatterna
Härifrån var blott ett steg till uppställande af den poli-
tiska rösträttens utsträckning på partiets reformprogram.
Inskränkning af den kommunala rösträttens orimliga fyrk-
talsvälde, som i omkring fyra hundra kommuner lade all
makt enväldigt i en eller två personers hand, hade all-
tid legat partiet om hjärtat, men alltid strandat på första
kammarens obevekliga nej. Men gent mot den politiska
rösträtten hade partiet stått skäligen likgiltigt; och ännu
1879 föll med en rösts öfvervikt ett förslag om pänninge-
streckets nedsättande till hälften.
Karl Ifvarsson hade ända dittills stått tveksam gent
emot denna reform, men redan 1880 finna vi honom
bland de sextiofem ledamöter af kammaren, som då in-
gåfvo ett alldeles liknande förslag. De, som ingenting
värre fruktade, än ett förbund mellan städernas demokrati
och ett frisinnat landtmannaparti, hade all möda ospard
att söka visa, att det å det senares sida var idel spegel-
fäkteri, då andra kammaren biföll motionen; och när
detta bifall med ständigt starkare röstöfvervikt upprepades
ända till 1883 års riksdag, under allt starkare uttryck
af sympati för hvad Sven Nilsson i Österslöf kallade ”brö-
derna under strecket", då hette det, att detta bifall aldrig
skulle gifvits, om man ej varit fullt viss om frågåns fall
i första kammaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
