Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom och som var helt naturlig för en ung man i hans
ställning, som själf skulle bryta sig en bana och ej hade
förnäma relationer att lita till. På den tiden skref man
dessutom ej för offentligheten utan för sig själf, för bättre
minnes skull och för den närmaste släktkretsens nöje.
Någon tanke på att det man skref kunde hinna
eftervärlden har kanske för ett ögonblick sväfvat förbi och
försvunnit. I allt hvad vi göra med kärlek och omsorg
gömmer sig väl alltid innerst en tyst protest emot förgängelsen.
Den vana vid att föra pennan, som förf. förvärfvat
under det han var »auskultant» hos häradshöfding Björner,
kom honom alltjämt väl till pass och har bidragit att
genast förhjälpa honom ut ur den situation, i hvilken han
vid sitt inträde i krigstjänsten något svekfullt blifvit
försatt. Att den ej blott formelt utan äfven materielt kommit
dagboken till godo genom det tillträde den öppnade
honom till rullor, förslager, journaler och handlingar af olika
slag, som han fick för vederbörandes räkning upprätta
eller öfverse, är tydligt. Den unge mönsterskrifvaren —
ty detta blef hans första befattning — har därigenom tidigt
vunnit en inblick i många förhållanden. Hans dagbok är
också rik nog på öfverslag, tabeller och sifferuppgifter och
ekonomiska detaljer beröras lika ofta som krigshändelser.
Men huru oumbärlig han än därigenom blef för mindre
skrifkunniga förmän, så har nog pennan ändå på visst sätt
varit honom hinderlig i hans fortkomst, ty det var ej den
som röjde väg den tiden och under de förhållandena.
Dagboken uttrycker också mångengång förf:s längtan att
få »signalera sig» på annat sätt.
Det fick han också ej så sällan, men det var i alla
fall på en mera afskild, ehuru visserligen viktig krigsteater
Petre blifvit ställd. Och under vanliga befälhafvareögon
blir man ej lätt mer än tapper ibland andra tappra. Det
är vackert så. Lewenhaupts beröm öfver Helsingarna har
tydligen fallit i god jord; men mer än ett tal för fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
