Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör säkert ett enda sådant ord, som det Petre framför
Poltava hörde Carl själf fälla, när han såg den unge grefve
Bjelke hugga in: si, Bjelken han går braf på.* Det kastar
eld i själen.
Det är Kurland, som utgör den hufvudsakliga
skådeplatsen för dagbokens redogörelse åren 1702 — 1708. Mitau,
jämte det omgifvande flacka och i allmänhet bördiga
slättlandet, i hvilket »die Kurische Aa» buktar sig fram,
uppsamlande sina många tillflöden, bildar själfva medelpunkten;
härifrån gå krigsrörelserna dels österut åt det kuriska
Ober-land mellan Njemenek och Diina, trakterna vid Selsburg,
Jakobstadt o. s. v. — ett landskap brutet i ett virrvarr af
kullar och dalar med talrika småsjöar, och med
omväxlande dungar af björk och barrträd — dels söderut öfver
kurländska gränsen in i Samogitien. Mera sällan föras vi
västerut till näjderna vid Windau med städerna Goldingen
och Hasenpoth, ty h i tåt ledde inga krigsrörelser. Allra
minst stördes stillheten i de vidsträckta urskogarna kring
Dondangen och »blå bergen» bort till Domesnäs af
dylika. Från Mitau hade man en lätt förbindelse med Riga,
hvars befästningar utgjorde den fasta stödjepunkten. Mitau
och Bauske voro som fästningar af föga värde, ehuru Carl
XII låtit efter Stuarts planer förbättra befästningarna.
Det var isynnerhet furst Michael Wisnowiecki som —
vanligen i förening med ryska hjälptrupper — gaf
svenskarna så mycket att skaffa, och hans tapperhet,
påpasslighet och rörlighet gjorde honom till en ganska farlig
motståndare. Efter ett nederlag var han snart färdig igen att
upptaga fiendtligheterna. Den hjälp svenskarne i sin
ordning hade af fältherren Sapieha och hans folk taxerade de
ej mycket högt, åtminstone ej då det gällde ordnad strid.
I afseende på beväpning och dräkt var det ett
mycket brokigt sällskap, dessa litauiska ryttareskaror som
* Det är samme grefve Bjelke hvars bild finnes i Personhist.
Tids. 1900. H. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
